Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talats, eller ock en mycket obestämd sådan, såsom t. ex. på
Tiveden, där språket säges hafva dött ut för hundra år sedan.
* *
*
Om således finskan i finnmarkerna numera är i det allra
närmaste försvunnen, finnes där ännu på många håll en befolkning, som i
antropologiskt afseende torde kunna anses vara oblandadt finsk, och
på andra håll åter har den, där den blifvit uppblandad, i alla fall
lämnat ett betydande bidrag till befolkningens nuvarande raskaraktär.
I flera trakter af Värmland, såsom t. ex. i Nordmarks härad, där
numera t. o. m. hvaije tradition om finname i det närmaste är
utdöd, tyckte sig landshöfding Widmark på grund af de synnerligen
allmänt förekommande finska typerna vara i en rent finsk bygd1.
Många andra ha fått samma intryck. Från norska sidan säger
sålunda Arbo*, att man i Trysil och i synnerhet i Grue och
Brand-vold ej sällan träffar finska fysionomier, dels från därvarande
finnskogar, dels ingifta i bygderna.
Då vi nu äro inne på frågan om det inflytande, som finname
i dessa trakter utöfvat på folkets antropologiska karaktär, måste vi
emellertid erinra oss, att någon enhetlig finsk typ ej existerar. Den
som först riktade uppmärksamheten på denna sak var den kände
läkaren v. Haartman i ett föredrag, som han år 1845 höll för
Finska vetenskapssocieteten om »några försök att bestämma
raskaraktären hos några i Finland boende folk, som tala finska»3. Häri
framhåller han, att man i Finland kan urskilja tre tydligt åtskilda
raser, hvilka han kallar den karelska, den savolaxiska och den
tavastländska. Den förstnämnda rasen, den karelska, utmärker sig
för ovalt, höghvälfdt hufvud, ovalt ansikte och smal käk, under det
att savolaxaren har rundt hufvud, hög hjässa, utstående kindbågar
och bred käk. Tavastländingen liknar häri savolaxaren, men har
lägre hjässa.
Karelaren är vidare smärt och finlemmad, långhalsad, rak och
välväxt, med mjukt, ej sällan lockigt och oftast kastanjebrunt hår. * 9
1 SCHRÖDER, Sid. 262.
9 Bidrag til Nordmændenes fysiske antropologi (Norsk Magazin for
Lægevidenskaben 1891, sid. 742 {.).
Acta soc. scient. Fenn. Il, sid. 845 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0510.html
