Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra grunder» göra det mer än sannolikt, att äfven »järnets
första uppträdande i Norden» icke varit förenadt med
inträngandet af främmande eröfrare.
Det här ofvan flera gånger omnämnda stora kranieverket
innehåller äfven en afdelning (III) om » begrafningssätten under den
förhistoriska tiden i Sverige», hvari, med anslutning till Montelius,
bl. a. yttras: att »man i afseende på de svenska grafvamas
form kan följa en så godt som oafbruten utvecklingskedja, hvars
början är stenålderns stora grafkammare, och som slutar med
den yngsta stenålderns oansenliga förvaringsrum för en handfull
brända ben».
Huru helt olika äro icke dessa förhållanden mot dem i andra
länder, där flera invandringar tydligen kunna påvisas, där, såsom
i Sydtyskland, bronsålder, keltisk och germanisk järnålder
uppträda alldeles oförmedlade, alltjämt med nya vapen och redskap,
med ett annat begrafningssätt!
Man får därför icke af förhållandena, i England, »hvarest
eröf-ringar fem gånger försiggått», draga den slutsatsen, att de
öfver-allt måste hafva ägt rum; om det i Europa gifves ett land, som
folkvandringen under 3:dje—6:te århundr. e. K. lämnat oberördt,
så är det, såsom ock historien lärer, just den Skandinaviska halfån.
Därifrån hafva, och detta redan tidigare, enligt historiens
vittnesbörd, allenast utvandringar ägt rum, men härvid kvarstannade
vanligen en del af folket under sitt ursprungliga namn: ännu i dag
erinra Öster- och Västergötland om de goter som drogo ut
därifrån, ön Bornholm (Burgunda insula, Burgendaland,
Borgundar-holmr) erinrar om Burgunderna; Svearike, Sverige (Sueothiuda)
om Schwaberna.1 Redan det närliggande, i många hänseenden
så nära besläktade Danmark förhåller sig häruti helt olika mot
Sverige: på denna städse såsom föreningsbrygga mellan fastlandet
och »den andra jordkretsen» tjänande ögrupp hafva efter
hvar-andra olika germaniska folk bott och hvatje gång på sin vandring
mot söder under en tid hållit rast. På sjöfaranden Pytheas’ tid,
i 4.de århundr. f. K., bodde där kimbrer och teutoner; sedan drogo
de gotiska vandalerna (Geatas, Gioti), af hvilka Jylland fått sitt
namn, och snart efter dem de schwabiska longobardema genom
dessa nejder; andra stammar af detta stora folk, så t. ex. ang-
1 Jämför mina skrifter: »Stammbaum und Ausbreitung der Germanen», Bonn
1895, och »Wanderungen der Schwaben», Beilage mm Staatsanzeiger fiir Wiirttemberg,
N:o 7—10, 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>