Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Notiser.
Sällskapets sammankomster
dagar:
januari 16 (31e fredagen)
februari 20 (3:e » )
mars 20 (3:e * )
april 24 (3:e » )
under 1903 hällas å nedanstående
september 25 (41e fredagen)
oktober 16 (31e » )
november 20 (3:e » )
december 18 (3:e » )
Vegastipendiet för år 1903 är ledigförklaradt och sökes senast den
15 februari hos Sällskapets styrelse.
Sveriges högsta fjäll. Kännedomen om Lapplands
höjdförhållanden har intill senare tiden varit ytterst bristfällig. Så ansågs allmänt ännu
mot slutet af 1870-talet Sulitelmas fjälltrakt innehålla vårt lands högsta
bergtoppar. Visserligen synes det som om vår berömde botanist Göran
Wahlenberg hade haft någon tanke på att nordost om Sulitelma belägna
fjälltrakter kunde hysa toppar, som fullt ut kunde mäta sig med
Sulitelmas inom Sverige belägna högsta partier, men han tog tyvärr icke några
syftningar på de fjälltoppar, som han öster om Wastinjaure såg höja sig
öfver hans egen horisont.
Det var först med upprättandet af Norrbottens Ekonomiska kartverk,
som man började få en inblick i Lappmarkens intressanta topografi.
År 1879 bestegs och höjdmättes för första gången Sarjektjåkko,
belägen omkring 3 mil nordost om Alkavare kapell, af en med 2
aneroid-barometrar utrustad kartograf (Bucht), och man ansåg nu, att man nått
Sveriges högsta punkt, ty denna befanns vara 2 128 m. hög eller 245 m.
högre än Sulitelma. Under Ekonomiska kartverkets fortsatta arbeten i dessa
trakter, som tillhöra Sveriges väldigaste bergmassa, fann man emellertid
snart ett annat fjäll, Kebnekaisse, som ansågs kunna göra det förutvarande
den höga platsen stridig.
Utaf de mätningar, som anställdes för att bestämma denna fjälltopp,
kom man till ett resultat, som gjorde det tvifvelaktigt, hvilken af de
ifrågavarande fjälltopparna skulle intaga hedersplatsen. Skillnaden emellan
deras höjder låg nämligen inom området för de sannolika felen.
Med anledning häraf och då det utom af andra skäl äfven kunde
anses vara af geografiskt-topografiskt intresse att verkställa en skarpare
bestämning af höjdförhållandena å några punkter i dessa trakter,
verkställdes af mig med biträde af licentiaten K. D. P. Rosén under ett par
veckor i augusti månad år 1896 en trigonometrisk höjdmätning,
hufvud-sakligen sträckande sig öfver trakten mellan de ifrågavarande fjälltopparna.
Som dock de atmosfäriska förhållandena under denna tid icke voro
gynnsamma och Kebnekaisses högsta, snöbetäckta del ytterst sällan var synlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
