- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
30

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillvaron af en depression i norra delen af Lop-öknen rtied lika stora
djup som dem jag lodat i Kara-koschun.

Nu återstod det märkligaste af allt vi upplefvat under denna
sällspordt lyckliga exkursion. Vid norra delen af Kara-koschun
var afvägningen slut, och vi hade blott att skynda tillbaka till
Tjarkhlik, där karavanens hufvudmassa väntade. Af de signaleldar,
som min tjänare Tokta Ahun fått i uppdrag att tända tre dagsleder
NO om Kum-tjappgan, syntes ej ett spår, och den trakt, där vi
nådde sjön, var för öfrigt nästan alldeles steril. Deras läger kunde
dock ej vara synnerligen aflägset, och jag skickade Khodai Kullu
till fots västerut för att leta rätt på dem och föra dem till oss, om
så också midt i natten. Då ej heller han hördes af under flere
dagar och vi ej hade annat att äta än de änder Schagdur lyckades
komma öfver, bröto också vi upp åt V. Efter en dagsresa utmed
stranden hämmades vi af oöfverstigliga och oöfverskådliga
vattenytor, som sträckte sig åt NO. Just som vi voro som värst
intrasslade i dessa vattenlabyrinter, syntes ett par ryttare komma
sprängande i karriär från NO. Det var min trogne kosack Tjemoff,
Tokta Ahun och Khodai Kullu. Den sistnämnde hade gått i fem
dagar, innan han träffat på deras ståndläger, som han uppnått
half-död af hunger. Deras läger befann sig på blott 3 kilometers
af-stånd från vårt, och hade icke ständig töckendimma rådt, skulle vi
ej kunnat undgå att se deras signaleldar. Det kan tyckas underligt,
att Khodai Kullu behöfde fem dagar för att gå 3 km., men
förklaringen ligger däruti, att just mellan våra läger löpte en nybildad
flodarm, som förde 32 kub.-m. vatten i sekunden och som hejdat oss
på ömse sidor. Detta vatten utbreder sig åt norr och bildar en ny
sjö, som tog oss fyra dagar att kringgå. Den utbreder sig med kolossal
hastighet åt N. Ryttarne hade ridit till oss på tre dagar, nu voro
spåren af hästhofvarna öfversvämmade och funnos på sina ställen
45 cm. under den nya vattenytan. Man ser huru vattnet kokar och
bubblar underifrån och sprider sig norrut så hastigt, att det var
farligt att lägra vid stränderna. För att kringgå sjön måste vi
sålunda vandra tillbaka halfvägs till ruinerna, sedan åt V och slutligen
åt S, där vi ändtligen hamnade i hjälpexpeditionens ståndläger och
fingo allt hvad vi behöfde.

Kara-koschun, som tynar bort på den plats, där Prschevalskij
fann sjön, utbreder sig således i stället mot norr för att återvända
till sin gamla bädd, där vi efter ett antal år skola återfinna sjön,
därom är jag lifligt öfvertygad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free