- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
41

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vi stannade alltså kvar och afvaktade passivt händelsernas gång.
Vårt tält omgafs af 37 vaktposter. Om nätterna glödde deras eldar
på alla håll genom regndiset, särskildt på vägen till Lassa. Redan
följande dag kände vi oss ganska modstulna, då en styrka af 53
beridna soldater, beväpnade med långa, svarta gaffelbössor, svärd,
pikar och lansar, växte upp som svampar ur marken och redo i
sporrsträck i spridda grupper kring vårt tält. Under vilda
indiantjut sprängde de rakt mot oss, kastade om åt sidan och kommo
tillbaka som en hvirflande vind, svängande sina pikar öfver hufvudet.
Sedan uppslogo de sina tält i vår närhet och böljade skjuta. Det
skedde nog blott för att inge oss respekt. Men vi tyckte, att, om
det var meningen att på ett höfligt sätt ta lifvet af oss, skulle det
icke behöfvas så mycket folk. Därpå sågos de samla sig i hopar
och rida åt det håll, hvarifrån vi kommit. De voro klädda i svarta
och röda kappor, officerarne hade stora, hvita hattar, de öfriga
röda bindlar kring hufvudet. Eljest gå tibetanerna ständigt
bar-hufvade, och deras hår har aldrig kommit i beröring med kam
eller sax. Jag blef nu orolig för att de tänkte öfverfalla
hufvud-lägret.

Samtidigt bemöttes vi af våra grannar med allra största
vänlighet. En gammal lama lugnade oss med, att vi hade intet att
frukta till lif och lem; Dalai Lama hade gifvit befallning, att vi
skulle behandlas med största hänsyn och att allt hvad vi i
proviant-väg behöfde skulle tillhandahållas oss kostnadsfritt. De buro
därför till oss mjölk, smör och fett i sina burkar, skänkte oss flr och
bränsle mera än vi kunde förbruka, och ingen tog emot betalning
i någon form. Inom några dagar skulle Naktschus »bombo» eller
landshöfding, som blifvit underrättad, själf infinna sig och låta oss
veta vårt öde.

Han kom också sent omsider, och vi sågo en hel liten by af
hvita och blåa tält resa sig vid vägen till Lassa. Genom sin tolk,
som talade mongoliska, bjöd han oss på stort gästabud till sitt tält,
men jag lät svara honom, att, om han ville mig något, stod det
honom fritt att aflägga visit.

På e. m. kom en väldig ryttarskara sprängande från tältbyn.
Det var Kamba Bombo af Naktschu och Nanso Lama, åtföljda af
åtskilliga dignitärer, officerare och soldater, beväpnade som till ett
fälttåg, inalles 67 man, välberidna och klädda i praktfulla
högtidsdräkter. Hvem jag var, fingo de väl aldrig fullt klart för sig, men
nog måtte de ha trott, att något extraordinärt doldes inom mina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free