Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att i hvarje enskildt fall redogöra för, huruvida min
uppfattning i detaljer öfverensstämmer med eller skiljer sig från de förut
nämnda författarnes, har jag ej ansett nödigt, då ju detta lätt
framgår af en jämförelse mellan tafl. i och deras kartskisser.
Då landplattan är genomsatt af erosionsdalar och otaliga mindre
förkastningjar, har jag för att få någon kännedom om språnghöjden,
då så kunnat ske, utgått från de högsta afvägningssiffrorna såväl på
höjderna som i sänkorna, då dessa äro de, som närmast återgifva
de forna förhållandena. Jämte andra felkällor har man naturligtvis
vid en sådan beräkning af språnghöjden äfven att taga hänsyn till,
att det kvarstående högre partiet denuderats vida kraftigare än det
sänkta lägre. Detta jämte sänkning genom nu ej påvisbara
småför-kastningar gör, att man på denna väg icke torde kunna ens
approximativt utreda, huru stor summan af den sänkning varit, som det
mellansvenska låglandet genom denna »förkastningssvärm» undergått
i förhållande till angränsande områden i norr och söder. Genom en
jämförelse af höj förhållandena i bergslagstrakterna å ena sidan och
inom det småländska höglandet å den andra, där på bägge ställena
de högsta partierna nå upp till omkring 300 m. öfver den
nuvarande hafsytan, torde man emellertid vara berättigad antaga, att
summan af de sättningar, genom hvilka Mälaretrakterna sänkts
ungefar till hafsytan, i rundt tal motsvarar detta belopp.
Där förkastningar spela någon roll för landskapets utseende,
kan man ofta iakttaga, hurusom en hel serie större eller mindre
sådana löpa fram i det stora hela parallellt. En sådan
förkastnings-serie öfvertväras emellertid också ej sällan i mer eller mindre rät
vinkel af en annan dylik. Så är förhållandet t. ex. i
Mälaretrakterna, i det att här träffas ett mera framträdande V—O-ligt system
och ett annat mindre utprägladt, i stort sedt gående från N till S.
a. V—O-liga förkastningar och sprickor.
De till detta system hörande dislokationerna visa en rätt
anmärkningsvärd olikhet inom områdets västra och östra delar. Inom
de förra har man jämförelsevis få väl markerade förkastningar, som
gifvit upphof till grunddragen i landskapets nivåförhållanden. Ju
längre österut man kommer mot Stockholmstrakten, desto svårare
blir det att följa dessa stora hufvudlinjer, ty språnghöjden blir mindre,
och mellan dem uppträda talrika smärre förkastningar. Andra
faktorer, särskildt de gamla floddalarné men äfven rullstensåsar, mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
