Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Troligen finnes dock här en liten grafsänka. Förkastningen synes
fortsätta öfver Girestad utmed Lårstavikens och Ekolns södra sida,
och här är det, liksom i förut behandlade fall, det norr om linjen
belägna partiet, som sjunkit. Huruvida förkastningen kan spåras
förbi Ekhamnsviken mot Nor, vågar jag ej afgöra.
* *
•i*
Härmed är redogörelsen för Mälarebäckenets största och mest
framträdande, i öster och väster strykande förkastningar afslutad.
Jämte dem finnas helt säkert tjogtals andra, hvilka i detaljerna
inverkat på sträckningen af höjder och dalar men af skilda orsaker
ej erhållit lika stor betydelse för orografiens hufvuddrag som de nu
nämnda och därför här kunna lämnas åsido.
Söker man med stöd af de siffror, jag kunnat meddela
angående den ännu påvisbara språnghöjden, pröfva dessas beviskraft, blir
svaret skäligen olika, beroende på, huruvida man intager en rent
geologisk ståndpunkt, för hvilken själfva tektoniken har det största
intresset, eller en öfvervägande geografisk, som väsentligen afser
att utröna de nuvarande förhållandena och deras orsaker. Då jag
vid denna undersökning utgår från det senare alternativet, saknas
anledning att nu närmare begrunda, huruvida det är möjligt att
använda dessa tal för en approximativ skattning af den verkliga,
ursprungliga språnghöjden; jag inskränker mig således till att något
dröja vid hvad de kunna lära oss angående reliefojämnheterna. Att
en viss icke obetydlig öfverensstämmelse råder mellan talen inom
samma serie, är af den föregående framställningen uppenbart.
Genom densamma är det till fullo ådagalagdt, att förkastningarna
Ti-saren—Sottern (i) och Väringen—Blacken (5) äro de största, liksom
ock att Kvismaren—öljaren (3) är den minsta, samt vidare att de
tvenne öfriga hufvudlinjerna intaga en mellanställning. Medeltalet
för den nivåskillnad, de båda förstnämnda ännu i våra dagar orsaka
i jordskorpan, kan sägas vara 75 m., medan Hallsberg—Öljaren—
Gripsholms- och norra Hjälmaren—Stockholms-linjen visa ungefar
50 m. och Kvismaren—Öljaren omkring 25 m. Lokala förhållanden
och parallella förkastningar, som sänkt1 vissa partier trappformigt, ha
dock åstadkommit afvikelser, och förgätas må ej, att i följd af det
ofullständiga iakttagelsematerialet de angifna talen flerstädes äro för låga.
1 Här har i allmänhet användts ordet »sänkt» för dalpartiet nedanför
förkastningen. I och för sig är likväl intet som hindrar, att krönet blifvit höjdt. Inom de
ifrågavarande trakterna är detta dock väl föga sannolikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
