- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
100

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af »klippbäcken» inom det svenska urbergsområdet. Det är
obestridligt, att i vissa tropiska länder, äfven där mycket hårda
bergarter bilda berggrunden, en djupvittring af densamma äger rum.
Att i detalj utröna den verkliga betydelsen häraf för de orografiska
formernas uppkomst är däremot ytterligt svårt. Då man ej kan
stödja sig på ett säkert iakttagelsematerial, står därför i dessa
frågor lätt nog den ena uppfattningen mot den andra utan att något
afgörande domslut kan vinnas. Så är för visso fallet med frågan
om den sekulära förvittringens omfattning och natur i Sverige vid
istidens inträde. Det må emellertid ej förbises, att härstädes, då
isen småningom utbredde sig och långt dessförinnan, ingalunda rådde
något tropiskt, fuktigt klimat, hvilket för en mera omfattande
seku-lär vittring synes vara en oundgänglig förutsättning. Det är likväl
ingalunda omöjligt, att äfven hos oss uppkomsten af ett tempereradt,
fuktigt klimat och därmed sammanhängande förändringar i
vegetationens skaplynne åtföljts af en omfattande dénudation af eventuellt
förefintligt sekulärt vittringsmaterial, men i ty fall har detta skett
redan fôre istidens inträde. Är vidare min uppfattning om
dis-lokationernas ålder riktig, har, i följd af olämpliga klimatförhållanden
och tidens otillräcklighet, utmed dessa och inom den genom dem
skapade terrängen en djupgående sekulär förvittring näppeligen varit
möjlig. Öfver hufvud taget lämnar oss således vår ringa kunskap om
densammas verkliga art och natur i sticket, då vi söka tyda
detaljerna i landskapets utseende. Som vi redan sett och ytterligare bli
i tillfälle att betona, låta sig dessa också på andra vägar nöjaktigt
förklara.

Iserosionen. En annan principfråga af stor vikt gäller
iserosio-nens omfattning och bäckenutgräfvande förmåga. Uppfattningarna
ha därvid rört sig mellan tvenne ytterligheter, den ena helt
förnekande all erosion medelst is och den andra tilläggande denna
senare förmågan att utgräfva djupa dalgångar. Pendeln har i våra
dagar stannat midt emellan, kanske med någon lutning åt den
senare sidan. Det skulle föra mig för vidt att nu ingå på den
vidlyftiga litteraturen i detta ämne. Min uppfattning af de föreliggande
detaljundersökningarnas resultat är, att det blifvit visadt, hurusom i
bergland med redan före nedisningen befintliga, djupt nederoderade
dalar dessa kunnat af isen »öfverfördjupas» i stor omfattning.1 I flack

1 Jfr härom O. Nordenskjolds afhandling Topographisch-geologische’Studien in
Fjordgebieten, Bull, of the Geol. Inst, of Upsala, Vol. IV, T. II (1899), N:o 8, i
hvilken den hithörande litteraturen finnes citerad; liksom ock A. Hamberg i Ymer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free