- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
107

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

höjdpartierna. Med den af mig uttalade åsikten, att de nu i terrängen
tongifvande förkastningarna skulle vara af jämförelsevis ung
geologisk ålder, är det knappast möjligt förena De Geers tydning af
sjöbäckenens olika fördelning. 1 För min del håller jag för sannolikt,
att, då de O—V-liga förkastningarna uppstodo, endast undantagsvis
såsom på Närkesslätten funnos kvar obetydliga delar af de kambriska
bildningarna, och att i själfva verket ungefar lika talrika sjöbäcken
förekomma inom de mest sänkta partierna som inom de öfriga, ehuru
de inom de förra äro fyllda af kvartära moräner och leror eller af
vatten. Låge Mälarebäckenet ej i jämnhöjd med hafsytan, skulle
detsamma vara öfversålladt med talrika, från hvarandra skilda, större
och mindre sjöar samt likna den trakt af Södermanland, där Yngaren
Långhalsen och Båfven äro de största sjöarne.

De bäcken sjöarne intaga kunna hänföras till trenne
hufvud-grupper:

1) klippbäcken,

2) klippdalar, dämda i en eller tvenne riktningar af lösa jordlager,

3) bäcken i lösa jordlager.

Inom hvar och en af dessa grupper kunna olika typer urskiljas,
liksom ock sjöar, som hafva en kombination af de nämnda
bildnings-sätten att tacka för sin uppkomst.

a. Sprickdalssjöar. Utmed de talrika sprickor, som
genom-sätta berggrunden, har ofta alls ingen förskjutning mellan dessa
inbördes ägt rum, men den sekulära förvittringen och iserosionen ha
vidgat och upprensat vissa delar af dem, så att bäcken, vanligen
dock rätt små, uppstått. Exempel på sjöar af detta slag möta
flerstädes. Sådana flnnas t. ex. utmed de sprickor, som påvisats i trakten
SO om Båfven (fig. 11), vidare äro att hit räkna sjöarne från
Val-naren till Aker (fig. 14) samt de, som ligga utmed sprickdalen, hvars
norra parti synes å fig. 29. Ifrågavarande sjöar äro rätt talrika, men
genom sin ringa storlek geografiskt oviktiga, ofta på våra största
kartor t. o. m. namnlösa. Uppfödning af några väl valda exempel
vore särdeles intressant. Någon gång kombineras dessa bäcken med
andra af skiljaktigt bildningssätt. Så är t. ex. Idlången V om Aker
i sin norra del en sprickdalssjö, i sin södra en floddalssjö.

1 Åtskilliga nyare författare synas i likhet med mig omfatta den mening, att de
nutida dragen i orografien sällan äga så hög geologisk ålder, som man förr antagit.
SA anser H. Reusch (anf. st.), att de stora norska fjordarne äro utgräfda under och efter
tertiärtiden i det äldre paneplane, han trott sig kunna påvisa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free