Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan begagnar sig af särskilda konstgrepp för att åstadkomma en
viss effekt. Denna konst är representerad i ett flertal undersökta
grottor.
Slutet af renjägames period, kronhjortstiden (Epoque élaphienne)
utmärkes däraf, att renen bötjar aftaga i Mellaneuropa. Man
använde i större utsträckning horn af andra hjortdjur, ben och äfven
sten. Nu kan man också förmärka en återgång till skulpturen,
för hvilken man begagnar det fossila elfenbenet. Konsten stod
fortfarande högt; därom vittna de förut omnämnda med nästan
pinsam noggrannhet utförda fiskfigurerna, som anses förskrifva sig
från denna tid. Dit torde också höra den gravyr, som föreställer
mannen jagande bisonoxen.
Om Piettes iakttagelser äro riktiga, så följer af dem, att den
bildande konsten först uppträder på ett framskridet stadium af
verk-tygsindustrien och att plastiken föregår såväl Ornamentiken som
konturteckningen.
Huru kommer det sig nu, att konsten nådde ett sådant
uppsving bland en del af urtidens jägarstammar och att den sedan
utslocknade, så att inga spår af något liknande kunnat återfinnas
under den yngre stenåldern?
Jag vill efter Hoemes referera en förklaring, som kan kallas
den sociologiska. Enligt denna uppfattning utgöra jägarstammarna
i urtiden liksom den förhistoriska prototypen till en konstnärlig
bohème, anarkister i politik och religion, med en fenomenal
utbildning af öga och hand och med särskilda själsbehof, afvikande
från åkerbrukarens. Deras tid är de svaga lifsomsorgemas tid
med outvecklade egendomsbegrepp. Yttersta nöd växlar med
högsta öfverflöd, som raskt måste njutas, uppeggande verksamhet med
långa tider af lättja. Jägarens yrke förskaffar honom grupper,
scener och bilder, h vilka sakna det monotona, som förekommer i
åkerbrukarens och boskapsherdens lif. Hans omgifning är skog
och klippor, ödemarkerna och natten. Glädjen öfver en lyckad list,
öfver individuella upplefvelser skaffar honom minnen; den rikliga
köttnjutningen upptänder hans blod. Tanken på möjligen snart
inträdande nöd låter honom njuta dubbelt af ögonblicket och gynnar
lusten för konstnärligt skapande. I all konstverksamhet innebor ju
kraften att bringa glömska af ögonblicket och så hjälpa hän öfver
dess nöd.
Kanske spelar äfven en önskan in att åtminstone i bild kunna
fasthålla dessa näringsdjur, hvilka icke alltid finnas till hands, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
