- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
173

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

list, uti hvilken satt en utspänd hinna gjord af en ko-mage, hvilken
således var i stället för glas, och hindrade, at värman icke gick ut.
Detta var likaledes fastadt vid en stång, hvarmed det sattes up i
hålet. Vid en af väggarna var et stort fällbord. Sängarna stodo
vid sidorna. Längre mot fjällen skola de somligstäds hafva såsom
lafvar up under taket. Väggarna voro kål-svarta af rök; ty utom
en dör och rök-hålet up i taket fants ej någon öpning på hela huset.»

Ännu den dag som är finnes ärilstugan kvar på ett eller annat
ställe i någon afiägsen bygd i Östlandet. Arne Garborg har »I
Heiane» lämnat en stämningsrik skildring af en afton i »Ljorestogo
hjaa Gunnar Drengsson paa Ose» (längst upp i Hallingdalen), men
någon verklig beskrifning af denna uråldriga och snart försvinnande
bostadstyp har man ej efter Eilert Sundts tid. En af de äldsta
ärilstugorna, Raulandsstuen från Numedalen, har nyligen blifvit
räddad undan dylika byggnaders vanliga öde och flyttats till Bygdö.

Längst dröjde det för den nya eldstadstypen att vinna insteg
i Västlandet, området för rökugnens herravälde. Ännu i slutet af
1700-talet funnos här hela socknar, där man ej kunde uppleta en
enda skorstensspis, och mångenstädes har förändringen skett i
mannaminne. I Västlandet var emellertid skorstensspisen ej ensam
rökugnens fiende. Här uppträdde ungefär samtidigt en inkräktare af
ännu modernare slag. Allt sedan de norska järnverken och
gjute-rierna i förra hälften af 1600-talet böija komma i gång, utbreder sig
jämspiseln så småningom utefter kusten öfver Jäderen och längre
mot norr. Ett intressant exempel på detta dubbla anfall på
rökugnen erbjuder en hos Eilert Sundt förekommande afbildning af en
rökugnstuga (fig. 6), där bredvid rökugnen i hörnet först anbragts
en skorstensspis och sedermera bredvid denna en järnspis, så att
man efter behag kan använda hvilken man vill af de tre eldstäderna.

Numera är äfven rökugnstugan i Västlandet i det närmaste
försvunnen, men man kan få ett lifligt intryck af denna gamla
bostadstyp med dess sällsamma ljuseffekter genom Tidemands taflor,
»Haugianere» och andra. På hans tid voro dessa stugor ännu vanliga.
Nu har skorstenshuset vunnit seger öfverallt i hela Skandinavien*
om vi bortse från mera tillfälliga bostäder, timmerkojor o. d.
Äfven i sådana mycket primitiva kojor använder man sig dock ofta af
rökledning. Jag erinrar om den vanliga koniska kolarkojan, som ej*
såsom förhållandet är med lappkåtan, har eldstaden i midten utan
i stället en »spis» vid väggen midt emot ingången, hvarifrån sedan
röken ledes ut genom en primitiv skorsten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free