- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
179

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en by med flere bönder hände naturligtvis ofta, att man hade
badstugan gemensamt och använde sig af den i tur och ordning, eller
att en eller ett par bönder ägde badstugor, som de andra då vid
behof kunde fa använda. Ett tillägg till Västgötalagen innehåller
en bestämmelse om ersättningsskyldighet för den, som lånar en
annan mans kölna eller badstuga och denna därvid brinner upp.

Huru allmänt spridd och använd badstugan var, visas också af
lagarnes många bestämmelser om badstugufriden.

Vi ha förut sett, att man ibland passade på att öfverfalla sina
fiender i badstugan, då de voro försvarslösa. Sådant ansågs
emellertid vara mycket vanhederligt. »Skytær mamaer in at lyuræ (ljore,
vindögat i taket) ok dræpær man. Dræpær i löghu ællær i
stughu . .. |>æt ær nijjingsværk», säger Västgötalagen. I
Hälsingelagen, Upplandslagen och Södermannalagen jämnställas förbrytelser,
som skett i badstuga, med dem, som begåtts i kyrkan, vid
gästabud, på marknadsplats eller ting. Bjärköarätten fastställer dubbla
böter för »alt |>æt i bastuwu giors sarum æller drapum». I
Stadslagens tjufvabalk säges, att ingen för första resan stöld må hängas,
om han stulit mindre än en half marks värde, såvida ej »han stiael
afF kirkio ella badhstuw ella husbonda sinum».

* *

*



Om badstugans användning till bad i en aflägsen trakt af
Skandinavien under slutet af medeltiden fa vi ett par upplysningar af
en synnerligen intressant reseberättelse af en veneziansk köpman,
Pietro Quirini. Denne hade under en handelsresa till Flandern
råkat ut för svår storm i Engelska kanalen och lidit skeppsbrott, men
slutligen lyckats rädda sig och en del af sina kamrater i land på
Röstöarna i Lofoten. Det var i januari 1432.

Ända till våren stannade de skeppsbrutna på ön och hade
därunder godt tillfälle att studera befolkningens seder och förhållanden.
I reseberättelsen beskrifvas sålunda deras af runda stockar byggda
hus med rököppningen i taket, man får åtskilliga upplysningar om
deras boskapsskötsel och fiske och några interiörer från deras
husliga lif. Bland annat omtalas deras badning. Hvarje torsdag,
säges det, klädde de inne i sina hus af sig alldeles nakna och gingo
sedan på detta sätt till badstugan, som låg på vid pass ett pilskotts
afstånd, och togo där ett svettbad. Män och kvinnor badade
tillsamman, hvilket ger en af främlingarne anledning att utbrista, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free