Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sköt ut i hafvet. Det nyupptäckta landet kallades Kejsar Wilhelm
II.s land och en isfri vulkanisk kupp af 366 m. höjd vid buktens
södra ände Gaussberget. Vid stationen uppfördes på isen två
magnetiska, ett meteorologiskt och ett astronomiskt observatorium,
hvar-förutom anstalter vidtogos för möjliggörande af regelbundna
iakttagelser beträffande ebb och flod samt isens och hafsvattnets
temperatur äfvensom för anställande af biologiska hafsundersökningar.
Under den antarktiska sommaren var väderleken i allmänhet
gynnsam, om ock äfven då snöstormar inträffade, vintertiden aflöste
däremot den ena våldsamma snöstormen den andra, så att
esomoftast allt arbete utanför skeppet måste afbrytas. Observatorierna
ramponerades gång på gång, och flera instrument blåste bort. Af
dessa återfunnos några fram på sommaren, men andra voro för
alltid försvunna.
Såsom ofvan nämnts, ingick i expeditionens utrustning en
ballong kaptif. Med denna företogs den 29 mars 1902 en lyckad
uppstigning till 500 m. höjd, hvarigenom erhölls en öfverblick af
vinterstationens omgifningar, af särskild betydelse för planläggningen af
expeditionerna med hundslädar. Sju särskilda sådana farder i
vetenskapligt syfte företogos, den första den 18 mars och den sista den
i december 1902, af olika varaktighet, från 3 till 28 dagar. I följd
af ogynnsamma väderleksförhållanden kunde man dock ej framtränga
till någon afsevärdt sydligare breddgrad än stationens.
I slutet af januari vidtogos anordningar för fartygets frigörande,
ett ytterst mödosamt arbete, enär drifvorna vuxit ända till 11 m.
höjd och den mäktiga isen omkring skrofvet måste med såg och
sprängämnen genombrytas. Under tiden hade likväl kraftiga, af
dyningar betingade rörelser i isen förmärkts, och den 8 februari gick
denna plötsligt upp, så att Gauss med ens blef försatt i frihet.
Nu styrdes kurs mot nordväst så nära kusten som möjligt.
Den 19 februari förlorades denna ur sikte vid 65° 32’ s. br. och
87° 40’ ö. 1. Tre dagar tidigare hade vid 65° 45’ s. br. och 87°
57’ ö. 1. gränsen mellan grundhafs- och djuphafsområdena
öfver-skridits. På morgonen hade nämligen här lodats 371 m. djup, sju
timmar senare 1 103 m. och på aftonen 1 611 m. Isbergen voro
synnerligen talrika och vakarna mellan drifisflaken i regeln täckta med
nybildad is. Driften blef allt mera nordlig; mellan den 6 och den
14 mars låg fartyget fast i packisen, men den 16 nåddes dennas
gräns vid 63° 52’ s. br. och 83° 19’ ö. 1., hvarefter kursen hölls
västlig. Följande dag gjordes ett nytt försök att framtränga mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
