- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
236

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men enligt min åsikt är det ännu outredt, när eller hvarför de
in-huggits.

Vi öfvergå nu till att granska några af de föremål, som blifvit
funna i dessa graf- och boplatser. Växtlämningarna visa, att man
odlat majs. Husdjuren hafva utgjorts af lamor och hundar. I Chaco,
där laman ej trifts på grund af klimatet, har den nog förekommit
blott tillfälligtvis.1 Från Puna de Jujuy har von Rosen hemfört
flera hundkranier, för närvarande hos Nehring i Berlin för att
närmare undersökas.

Åtminstone på gränsen till El gran Chaco, denna indianernas
sälla jaktmark, hafva för de prækolumbiska indianerna jakt och fiske
varit viktiga näringsfång, därom vittna de talrika ben af matnyttiga
däggdjur och fiskar, jag där funnit.1 På högslätterna har
sannolikt guanaco- och vicunajakten varit af betydelse. Otaliga snäckskal
i kulturlagren i Rio San Franciscos floddal äro antagligen rester
från måltider.

Koppar var känd från dessa trakter i prækolumbisk tid och
äfvenså brons. Dessutom hafva guld- och silfverföremål anträffats,
ehuru sparsamt (de senare postkolumbiska?). Äfven
kopparföremålen äro tämligen sällsynta. Sålunda äro blott 12 föremål af
koppar af de 12 à 1300 Methfessel insamlade under sina
gräf-ningar för La Plata museet.1 2 Mig synes det som kopparföremålen
blifva allmännare, ju närmare man kommer de bolivianska
högslätterna. Kanske skulle ett noggrant aktgifvande på denna metalls
uppträdande i grafvar och boplatser kunna i någon mån bidraga till
kännedomen om kulturens utveckling i dessa trakter.

Föremål af järn finnas i några grafvar men äro naturligtvis
postkolumbiska. Af sådan ålder äro dessutom vissa fynd af annat
slag. I Puna de Jujuy iakttog sålunda von Rosen i en graf med
allehanda minnen af rent indiansk kultur ett kohorn. Från *La
Paya» anför Ambrosetti3, dock med en viss reservation, en hästtand
(Equus caballus) i en graf tillsammans med allehanda typiska
indianska föremål. Förnyade sådana fynd jämte en sammanställning
af de redan gjorda böra komma att gifva oss ett slags bild af
indianernas seder, bruk och konstindustri vid tidpunkten för
spanio-rernas inträngande och sålunda skildra slutakten af deras utveckling.

1 Erland Nordenskiöld, Präcolumbische Wohn- u. Begräbnisplfitze, sid. 21.

Moreno, anf. st., sid. 220.

3 Juan B. Ambrosetti, El sepulcro de »La Paya». Anales del tnuseo Nacional de
Buenos Aires 1902, sid. 146.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free