Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stridligt, att om man skall grundligt intränga i en vetenskap, hvilken
som helst, vare sig det är medicin eller filosofi, det måste vara af
största vikt att lära känna den ifrågavarande vetenskapens historia. 1
Först därigenom vinner man möjlighet att kunna inrangera sin egen
tids vetenskapliga arbete på dess rätta plats samt sprida klarhet öfver
sina egna förutsättningar. Hvad särskildt geografien beträffar, är det
betecknande, att behofvet af dylika historiska undersökningar gjort
sig kännbart lika väl på naturvetenskapligt som på humanistiskt
håll, och att flere naturvetenskapsmän på detta område inlagt stora
förtjänster. För svenska läsare kan det vara nog att i detta
sammanhang blott erinra om hvad Nordenskiöld på detta fält
åstadkommit.
Men det är icke sådana historiska undersökningar, som jag här
åsyftar, då jag talar om historisk geografi. Den historiska
geografien har med geografiens historia icke något annat gemensamt än
att dess material vinncs på samma sätt, nämligen genom historiska
undersökningar.
Hvad mena vi då med historisk geografi?
För att söka klargöra detta vilja vi taga vår utgångspunkt från
den speciella geografien, »Länderkunde».
Den speciella geografiens uppgift är att skildra hvarje särskildt
geografiskt område för sig, såsom en själfständig geografisk individ,
som man ofta brukar uttrycka saken.2 Den har således icke blott
att undersöka det ifrågavarande områdets yt- och
terrängförhållan-den, geologiska daning, klimat, växt- och djurvärld, folk o. s. v., utan
härtill kommer något annat, och det är detta, som för geografen är
kanske den allra viktigaste synpunkten. Han har att undersöka,
huru alla dessa olika faktorer här samverka på annat sätt än inom
andra geografiska områden för att gifva det ifrågavarande landet
dess individuella karaktär. Han skall söka visa, hurusom
höjdförhållanden, klimat och människovärld samverkat för att påtrycka växt-
1 Jag vill i detta sammanhang erinra om hvad den kände kartografen och
matematikern professor Jordan i sin Handbuch der Vermessungskunde yttrar om
karthistoriens betydelse för kartografien, som ju förefaller att vara ett område, där uteslutande
tekniska synpunkter böra vara gällande. För att rätt förstå och rättvist värdesätta våra
mätningsmetoder — säger han — är den historiska forskningen på detta område af
stor vikt. Man måste undersöka på hvad sätt en sak blifvit sådan den är. Ty i
geodetiska frågor slår omdömet ofta fel, om man blott utgår från tekniskt-matematiska
synpunkter.
2 Se härom Löffler, Die Geographie als Universitätsfach 1899, och S. Lönborg.
Geografiens ställning vid universitet och skola, Nord. Tidskr. 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
