- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
303

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hafvet från landet bortfört ett område, lika stort som Falster och
Möen tillsammantagna, hurusom Limfjorden slutligen från en vik
med brackvatten förvandlats till en fjord med saltvatten, och huru
därför i densamma kunnat invandra en saltsjöfauna, som ej funnits
där sedan stenåldern, då landet norr om fjorden liksom nu var en ö. 1

Men det medgifves gärna, att i det stora hela dessa
förändringar i landets ytförhållanden under historisk tid äro jämförelsevis
obetydliga; och detsamma torde man kunna säga om de förändringar
i klimatet, som man velat iakttaga. Att klimatförändringar dock
flerstädes skett i historisk tid, torde man emellertid ej kunna
förneka. De undersökningar, som under senare tider skett i Sibirien och
det inre af Asien öfver hufvud, ha föranledt många ryska forskare
att antaga en i dessa trakter under hela den historiska tiden ganska
hastigt fortgående uttorkningsprocess. Afven hos oss har man trott
sig kunna iakttaga förändringar i klimatet under historisk tid. 1 2
Men om de hittills gjorda undersökningarna i detta fall ej kunna
sägas hafva ledt till några säkra resultat, är det i alla fall tydligt,
att ytterligare historiska forskningar äro af synnerligt stor betydelse
för att vinna klarhet i den viktiga frågan om klimatets
föränderlighet. 3

Om således ländernas ytförhållanden och klimat i det stora hela
ej ha att uppvisa några stora förändringar under den historiska tiden,
så finnas däremot andra geografiska faktorer, som på många håll
fullständigt ändrat karaktär. Så är förhållandet t. ex. med
djur-och växtvärlden.

Växtvärlden spelar, som bekant, i ett lands fysionomi och
allmänna beskaffenhet en särdeles viktig roll. Den, som blott läst

1 Limfjorden har före 1825 i historisk tid flere gånger varit öppen mot Väster-

hafvet, men öppningarna ha alltid snart blifvit igensandade.

3 Se Ekholm, Om klimatets ändringar i geologisk och historisk tid, Ymer 1899.

3 Förändringar i klimatet af sekundärt ursprung äro ofta konstaterade. Sådana
bero t. ex. af skogarnes uthuggning. Se härom Hamberg, Skogarnes inflytande på vårt
lands klimat (Bihang till Domänstyrelsens årsber. 1898 fï). Jfr också Gravelius, Der
Einfluss des Waldes auf Bodenfeuchtigkeit und Grundwasser (Petermanns Mitt. 1901). Det
torde få anses konstateradt, att e t skogbeväxt område tillföi luften betydligt mera
fuktighet än ett skoglöst. Denna fuktighet kommer emellertid ingalunda alltid de trakter
till godo, inom hvilka skogame ligga, utan kan af vindarne föras till andra trakter och
där gifva ökad nederbörd. I sydligare länder hafva för öfrigt skogame ofta i klimatiskt
afseende större betydelse än hos oss. Resande berätta sålunda, hurusom på
Nordbrasiliens campos regnmolnen ofta urladda sig öfver de små skogspartierna, under det att
den kringliggande steppen förblir torr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free