Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stanleys skildring af sin färd genom »de svartes världsdel», förstår
hvilket oerhördt hinder en urskog bildar i samfärdseln mellan folken.
Hvad betyda i jämförelse därmed en bred flod eller en
bergsträckning af rätt betydande höjd. För att taga ett exempel från vårt land,
vill jag blott erinra om hvilken mur Tiveden varit mellan Närke och
Västergötland. I förhållande till den ha fjälltrakterna mellan Norge
och de svenska provinserna Jämtland och Härjedalen varit lätt
öf-vervunna.
Har således exempelvis skogens utbredning fordom varit en
annan än nu för tiden inom något visst område, så har detta också
då haft en annan geografisk karaktär än nu.
Men huru förhåller det sig då med denna sak? Växtvärlden
beror ju närmast af klimatet, och då detta, såsom vi nyss framhållit,
i de flesta fall icke undergått några större växlingar under den
historiska tiden, ha vi väl ej anledning vänta att finna sådana i de
växtgeografiska förhållandena? Det är alldeles sant, att vi ej skulle
finna så stora förändringar i detta afseende, om det vore så, att
växtvärldens utveckling blott betingades af klimatiska förhållanden.
Men nu inverka härvidlag också andra faktorer.
Det är särskildt en sak, som lärt oss att förstå, huru
fullständigt ett lands växtvärld utan några inträffade klimatförändringar
inom loppet af en jämförelsevis kort tid kan ändra fysionomi och
karaktär. Det är den förändring, som så att säga under våra egna
ögon skett i Amerika, Australien och andra nyupptäckta länder.
Jag tänker nu icke närmast på den förändring, som orsakats
direkt genom kulturen, fastän den ingalunda är den minsta — för att
blott anföra ett litet exempel kan nämnas, att den af bomull beväxta
arealen i Nordamerikanska unionens sydstater är ungefär lika stor
som hela Götaland — utan jag tänker här på den förändring, som
försiggått utan något direkt åtgörande af de invandrande européerna,
på förändringen i den vilda vegetationen, som åstadkommits genom
inträngande europeiska växter.
På S:t Helena har sålunda redan för länge sedan den
ursprungliga vegetationen måst fly till det inre af ön, på alla håll
undanträngd af nya invandrare. Kring Buenos Aires kan man på milsvida
sträckor af pampas icke upptäcka en enda inhemsk växt; alla ha
flytt för de europeiska inkräktarne. Äfven i tropiska trakter har
man iakttagit liknande förhållanden; på flera ställen i Kolumbia
påstås invandrade växter redan hafva gifvit sin karaktär åt skogarne.
Att ett alldeles liknande förhållande äger rum med djur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
