Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinna en verklig insikt i lagarna för naturens och människans
växelverkan, är det därför lika nödvändigt att känna, huru förhållandena
i detta afseende gestaltade sig under forna tider som under nutiden.
Ty naturförhållanden, som under vissa historiskt gifna förhållanden
inverkade på ett sätt, kunna en annan tid under andra förhållanden
däremot inverka på ett helt annat sätt eller kanske vara alldeles
betydelselösa. Hvad betyda t. ex. närhet till hafvet och en god
hamn för hottentotten, som ej känner sjöfart, eller fiskrika floder för
kaffern, som icke äter fisk, och hvad betydde för några århundraden
tillbaka för vår kulturvärld tillgången till järn och stenkol, som nu
för tiden är en af de mäktigaste häfstängerna för att skapa en talrik
befolkning. Den antropogeografiska forskningen har naturligtvis
icke kunnat vara okunnig om historiska undersökningars betydelse
i detta afseende. Flerstädes i Ratzels antropogeografiska arbeten
ser man, att han varit medveten om vikten af sådana, åtminstone
i vissa afseenden. Men man finner icke på något håll i hans
arbeten någon sådan undersökning genomförd. Delvis beror detta på
hans vanliga metod. Det ser ut som om han först utfunderade de
»antropogeografiska lagarna» och sedan sökte på alla håll efter allt,
som kan innebära bekräftelse på dem, i stället för att först från
någon viss synpunkt undersöka några grupper af företeelser och på
grund af de gjorda undersökningarna draga sina slutsatser.1 Men
till en stor del beror det också därpå, att han, i likhet med andra
författare på samma område, ej fullt förstått sakens betydelse. Det
är visserligen sant, att i de antropogeografiska författarnes arbeten
framdragas en hel mängd historiska uppgifter för att belysa olika
förhållanden, men just dessa historiska exempel visa ofta tydligare
än något annat, att författarnes svagheter till stor del just bero på
deras obekantskap med historisk-geografiska förhållanden. Jag vill
anföra ett par exempel på hvad jag här åsyftar. I sitt arbete Mensch
und Erde yttrar sålunda Kirchhoff, att den stora skillnaden mellan
den badiska och elsassiska sidan af Rhen betingats af de svårigheter
Rhenflodens starka fart i dessa trakter lagt i vägen för
båtförbindelser mellan de olika stränderna. Den starka farten har Rhen
emellertid i dessa trakter fatt först genom strömregleringarna vid midten
af 1800-talet. Förut bildade den här en af otaliga flodarmar genom-
1 Typiskt är, att Ratzel börjar sin antropogeografi med att uttala önskemålet af
en allmän biogeografi, och han förmenar, att innan en sådan kommit till stånd, kan en
antropogeografi.sk vetenskap ej uppbyggas. Det är ungefär som man skulle säga, att
först när man fått en allmän naturvetenskap färdig, kan den botaniska vetenskapen börja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
