Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige har tidigare än något annat land i världen påbörjat en
systematisk uppmätning och kartläggning af landet. Det svenska
landtmäteriet inrättades genom en förordning af år 1628,* 1 enligt
hvilken landtmätare ålades att upprätta kartor såväl öfver socknar
och större områden som också öfver hvarje by, dess åker, äng, skog
och mark. Â dessa kartor skulle jämväl göras anteckningar om
åkerns, ängens och skogens beskaffenhet, om hvilka skogar, som
kunde användas till uppodling, och hvilka, som ägde god timmerskog,
o. s. v. Särskildt skulle noggrant redogöras för åkerjordens och
ängens beskaffenhet, om det var lerjord, sandjord eller mojord, och
om ängen var hårdvall eller starräng, samt för afkastningen af såväl
åker som äng. Därjämte skulle angifvas, om det fanns skog till mer
än husbehof, göras anteckningar om fiskevatten och kvarnar och en
hel del andra förhållanden af ekonomiskt intresse.
Kartor af detta slag finnas i betydligt antal redan från början
af 1630-talet i Generallandtmäterikontoret i Stockholm. Från de
första årtiondena af landtmäteriets verksamhet äro de flesta kartorna
af jämförelsevis mindre värde. De äro ofta affattade i ganska liten
skala och tämligen skisserade. Jag har i ett annat sammanhang
förut i denna tidskrift3 haft anledning att beröra några af dessa
kartor, som trots sin bristfallighet dock kunde lämna viktiga
upplysningar om den finska bosättningen i landet. En af dessa kartor
finnes återgifven i Ymer 1902 (sid. 396).
Redan före midten af 1600-talet träffar man emellertid
»geometriska» kartor af långt större värde än dylika skizzer. Från en hel
mängd olika trakter i landet finnas bevarade bya- och
hemmanskar-tor i betydligt stor skala, stundom omkring 1 : 4000 eller mera, och
ofta utförda med den största noggrannhet och omsorg. På dessa
kartor finnas ej blott alla de ofvan anförda uppgifterna sorgfälligt
inlagda, skalans storlek har också medgifvit att återgifva de olika
hustomternas läge i byn samt fördelningen af åkertegarne mellan
bönderna o. s. v.,* hvarjämte lämnas uppgifter ej blott om utsädets
utan också om boskapsstockens storlek m. m.
Af sådana kartor förvaras i Generallandtmäterikontoret många
tusental från 1600- och 1700-talen. Det är därför utan vidare klart,
att man genom studier af detta kartmaterial har möjligheter att
1 Se härom S. Lönborg, Sveriges karta, sid. 14 ff.
1 Finnmarkerna i mellersta Skandinavien. Ymer 1902.
8 En dylik karta öfver Borlänge, utarbetad af Jonas Arvidsson Kjellander, är
reproducerad i en samling äldre svenska kartor, med hvilkas utgifvande jag är sysselsatt.
Ymer, 190J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
