Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mera skeptisk år Agardh 1857; han anser, att prosten Sjöstedts
m. fl. uppgifter »möta flere betänkligheter, ja, bära nästan uti sig
sin egen omöjlighet», ehuru han gent emot sådana auktoriteter
som Ekström och v. Wright icke vågar rent negligera dem.1
1 begynnelsen af 1870-talet fick den Nilssonska teorien sin
slutliga dom genom Edvard Erdmanns och Nathorsts påvisande af
recent höjning äfven i Skåne; och den nya tabell öfver
nivåförändringarna, som Forssman upprättade 1874 på grundval af
pegelobser-vationer sedan 1852, visade bland ojämna och regellösa värden
t. o. m. ett maximum i Skåne.2 Härmed måste tydligen
Tegneby-fenomenets kurs höjas. Redan år 1879 citerar Törnebohm åter
Holmberg som fullgod källa,3 och i första upplagan af sin »Sveriges
geologi» år 1884 skrifver han å sid. 155:
»Uti Bohusläns skärgård, där klipporna för det mesta äro alldeles
kala, har man där och hvar märkt, att ett ställe, som förut varit synligt
från ett annat öfver en mellanliggande klippholme, numera icke är det.
Om klippholmen höjt sig, eller cfm det ena af de båda ställena blifvit
sänkt, kan vara osäkert, men att en olikformig höjdförändring ägt rum,
är påtagligt.»
Då några uppgifter om ställens försvinnande ur synlinjen mig
veterligt icke föreligga, får väl denna framställning af själfva
företeelsen betraktas som en misskrifning; men det väsentliga är, att
T. icke betviflar möjligheten af ändrade höjdförhållanden öfver
hufvud.
På 1880-talet inföll Suess’ mäktiga reaktion mot alla kroniska
höjningar af landmassan (i annan form än veckning), en ståndpunkt
som gifvetvis måste blifva ödesdiger för Tegneby-fenomenet, för så
vidt detta uppfattades som en verklig upplyftningsföreteelse. Jag
kan icke heller finna, att S. bevärdigat uppgifterna från Bohuslän
med ett enda ord. 4 Måhända var det ock under inflytande af Suess
som man underlät att direkt indraga Tegneby-trakten i det nät af
precisionsafvägningar, hvarmed man efter 1886 velat lära känna
»landets allmänna profilförhållanden och de förändringar som dessa
1 Anf. st., sid. 85.
* K. V. A. Handl. 1874, särsk. sid. 19.
* Geol. Förenrs Forhandl. IV, sid. 350 n.
* Se Antlitz der Erde, II (18S8), kap. 1 och 10. S. stod dock i direkta
förbindelser med Holmström (se sid. 510) och hade sannolikt på denna väg erhållit
meddelande om saken. — Sin opposition mot elevationsteorien hade S. börjat redan 1880
sitt arbete »Über die vermeintlichen secularen Schwankungen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
