Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är det i ty fall tänkbart, att processen kan försiggå år efter år
och sekel efter sekel utan att framkalla påfallande förändringar i
terrängen? Och borde den icke gifva sig oftare tillkänna genom
bristningar och jordstötar? Kunna vi tilltro jordytan en sådan
plasticitet, då de fruktansvärdaste jordskalf uppstå utan något som
helst förnimbart förebud på jordytan? I själfva verket måste
nejdens lugn synas oförklarligt, om vi här verkligen, öppet i dagen,
hafva för ögonen ett skådespel af undeijordisk friktion mellan
isolerade flak inom jordens fasta grund.1
Till allt detta kommer, att höjningsteorien är lika svarslös som
den seismiska på frågan, hvarför fenomenet blifvit lokaliserad t just
här och icke annorstädes. Om Tegneby-lokalen icke intager något
framstående rum på vår jordskalfkarta, så gör den det ännu
mindre på kartan öfver isobasema. Visserligen antager Sieger ett
höjningscentrum i Bohuslän, men detta N. om
Gullmarfjorden.-Ojämförligt större, både i geologisk och historisk tid, är den
seku-lära stigningen i Ångermanlands skärgård; den torde kunna
sättas ända upp till 1,5 meter, och stark seismicitet å platsen vittnar
ytterligare om underjordens stegrade kraft. Därtill kommer, att
de vulkaniska bergarterna däruppe borde vara ännu
tacksammare för den sprickbildning, som teorien fordrar, än Orustgneisen.
Icke desto mindre har ingenting därifrån försports om ändrade
utsikter af det slag som här är i fråga.
Lika litet förmår höjningshypotesen förklara, hvarför det alltid
finnes ett Y, och hvarför Y just är naket berg. För underjordens
makter borde detta vara fullkomligt likgiltigt.
Äfven den sista och bästa af de endogena teorierna lämnar
oss alltså i sticket vid förklaringen af centrala punkter i vårt
problem. Hvarpå grundar sig då nödvändigheten att öfver hufvud
söka lösningen i denna riktning? De endogena indicierna
(utanför sekular-höjningen) äro i själfva verket inga andra än de
förutsatta spricklinjema i topografien, vidare pressningarna i berggrun-
1 Man kunde tänka sig, att Holmberg funnit fenomenet i en kulminationsperiod,
hvars spänning utlösts genom 1851 års jordskalf, och att de nyare iakttagelserna skulle
varsla om ett nytt stort jordskalf på platsen. Frånsedt den godtyckliga lokaliseringen
af nämnda skalf, kan häremot invändas, att ingenting berättigar till antagande af en
hviloperiod efter 1S51; se vittnesmålen n:o 2, 4, 13, 19, 37, 38 m. fl. Omen möjlig
afmattning (af andra orsaker) se nedan.
- Vid liållö, se anf. st., sid. 187. För Väderöarna har Holmström fått osäkra
tal pä 1,1 —1,3 m.. se tab. sid. 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
