Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O
lande förbjuder ändringens förläggande i siktlinjemas Z-punkt. A
andra sidan är det lika omöjligt att A-punkten vid Stenungssund
höjt sig 15 m.; ty antingen har denna punkt höjt sig utan sundet,
och då måste förändringen hafva iakttagits på platsen, där
berg-knalten vid villa Höja i denna stund knappast står 15 m. öfver
hafsytan — eller också har sundet deltagit i höjningen, och då
skulle det för länge sedan varit torrlagdt och farleden stängd;
redan på topografiska kartan 1844, öfversedd 1858, är nämligen
detta sund endast 5—6 famnar eller omkring 10 m. djupt1
Sundet spelar sålunda här samma kontrollerande roll som bäcken vid
Tegneby, och båda inlägga ett bestämdt veto mot hypotesen om
underjordiska höjningar på platsen.
Det torde icke göras oss mera vittne behof. Äfven om något
spelrum kan återstå för den underjordiska kraften i andra än de
anförda fallen, och kanske också rent teoretiskt i dem — i
försöket att förklara hela fenomenet har den endogen a teorien gjort
bankrutt. På en tid, då vår kännedom om saken inskränkte
sig till några lösa uppgifter blott, har man kunnat tro lösningen
vara så enkel som om fenomenet blott vore ett appendix till den
kända normala nivåförändringen. Numera måste denna ståndpunkt
uppgifvas. Tegneby-problemet löses icke med enkel régula de tri.
Det är en ekvation af högre grad, tillika sannolikt med flera
obekanta — och vi veta nu, att dessa obekanta måste sökas på de
telluriska ytkrafternas komplicerade område.
Exogena hypoteser.
För att spåra de här verkande krafterna fatta vi
observationsmaterialet ännu en gång och närmare under ögonen.
Redan i fenomenets geografiska utbredning visar sig då en
relation till vattnet, som icke gärna kan vara tillfällig. Det kan
knappast vara en slump, att fenomenet uppträder just på Sveriges
mest »hafspenetrerade» kust, i omgifningen af de bredaste
fjär-darne (Kalfö-, Hallse-, Hafstens- och Ellöse-) och alldeles speciellt i
den omgifning där hafsinflytandet går lättast och längst in på land
(Tegneby—Stal a), medan det är okändt vid de smala sidovattnen
samt i det inre (Röra, Myckleby) af Orust.
Vi fästa därnäst uppmärksamheten på beskaffenheten af de
punkter som bestämma siktlinjerna.
1 På sjökortet Tjörn A 5, rättadt till 1896, äro djupsiffrorna ungefär desamma:
12 ni. midt för ångbåtsbryggan, 10 m. strax S. därom, 9 m. strax ofvanför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
