Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera massiva platåartade karaktär, som bjuder förvittringen
obekväma angreppspunkter; men det leder också vår tanke på ännu
en inverkande faktor, nämligen bebyggelsen. Förvittringen behöfver
ej blott en lämplig berggrund att arbeta på, utan äfven immuna
föremål att bryta sig emot, om siktena skola förändras, och desslikes
mänskliga vittnen, om detta resultat skall blifva kändt. Nu är det
ju fenomenets allmänna förutsättning, att boningar undantaga vissa
punkter från omgifningens dénudation. Alltså, ju glesare bebyggelse,
desto färre tillfällen till iakttagelse å ena sidan, desto färre vittnen
å den andra. I själfva verket torde gåtan om Tegneby-fenomenets
geografiska placering till en god del vara löst redan ifrån den
synpunkten, att ön Orust är det ställe i vårt land som bäst förenar
två af problemets hufvudbetingelser: en rik och spridd befolkning
mellan nakna berg.
Detta förklarar också, hvarför vi icke höra af fenomenet från
den yttre skärgården, där det i vissa afseenden bör hafva sina
yppersta betingelser. 1 Vi kunna icke vänta oss många vittnesbörd
från en trakt, där byggnaderna sammanträngas i lä om höga
ut-siktspärrande bergväggar och holmarne utanför sakna fixpunkter.
Men att processen verkligen fortskrider här, därpå synas vi hafva
ett fullgodt bevis i det kända och äfven af geologerna framhållna
faktum, att skärgården i det hela sänker sig ut mot hafvet.1 2 * * * * * 8 Detta
är nämligen, för så vidt jag förstår, förvittringens verk.
Hittills har deterrationsteorien alltså på ett ypperligt sätt häfdat
sin ställning som arbetshypotes. Betänkligare måste den onekligen
taga sig ut från den tredje hufvudsynpunkten, fenomenets raska
tempo. Är det verkligen möjligt att tilltro förvittringen en så kraftig
verkan på dessa rundhällar och småplatåer, att processen kan an-
1 Den primära förvittringen måste här vara störst genom luftens starka fuktighet
och den direkta inverkningen af rykande hafsskum. Å andra sidan torde nederbörden
här vara mindre än inåt land. — Om holmarne i Stig- och Kalföfjorden bör
observeras, att de hafva samma granitiska bergart som Mjöm; häri förklaringen till, att Stigfjorden
icke är lika hemsökt af fenomenet som Askeröfjorden
2 Olbers’ Bidrag 1870. sid. i,och passim; Blomberg i Beskrifn. till bladet Göteborg,
. . — En fixpunkt finnes naturligtvis äfven i yttersta hafsbandet, nämligen hafsytan.
Att utsikter öfver kobbarne mot själfva hafvet också undergå förändring, som fiskare
och lotsar observerat, kan mycket väl vara fallet, ehuru man icke brytt sig om att
relatera fenomenet i denna mindre uppseendeväckande form. Detta kan ock i förening
med svag bebyggelse vara orsaken till, att vetenskapen icke ännu inregistrerat
motsvarigheter till Tegneby-fenomenet från andra hafskuster, där förutsättningarna tyckas
vara minst lika goda, såsom Norges och Bretagnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
