- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
450

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tagas som allmän? De omedelbara spåren på bergytorna, som vi
nyss rannsakat, räcka dock icke närmelsevis till en sådan effekt
som här är i fråga. Om åter detta kunde antagas, skulle vi ej då
få allt för stora ursprungliga siffror på bergens höjd, om vi räkna
tillbaka till processens början efter istiden? Vittna icke för öfrigt
refflor direkt emot hela teorien?

Tydligen är det dylika betänkligheter, som hittills hindrat
vetenskapsmännen att reflektera på Tegneby-fenomenets lösning i denna
riktning. Man har med allt skäl ryggat tillbaka för teoriens
matematiska konsekvenser.

Till en del kunna dock dessa betänkligheter redan på teoretisk
väg undanröjas. Man kan a priori antaga, att processens böljan
ligger oss mycket närmare än den postglaciala periodens, alldenstund
trakten för ej länge sedan tyckes hafva varit skogbeklädd 1 ; och vår
tanke behöfver sålunda icke svindla inför de skyhöga bergtoppame.
Härmed kunna äfven refflor undantagsvis hafva blifvit konserverade;
de tyckas vara ytterst sällsynta i trakten, * och bevisa i hvaije fall
föga utanför sin egen begränsade plats. Hvad slutligen angår
själfva sifferfrågan, så må noga märkas att effekten pà Y ingalunda
behöfver vara lika stor som på Z. Man behöfver blott sikta ett par mm.
för lågt med en bössa och sedan se på skottaflan för att förstå
detta. Ligger alltså Y nära Xf så tarfvas en mycket liten
förvitt-ringseffekt för att resultatet på Z skall blifva betydligt. *

Härmed samlar sig den afgörande vikten på F-punktern as
relativa belägenhet samt beskaffenhet i öfrigt. Deterrationsteoriens
aktier skola stiga eller sjunka, allt efter som det i de konkreta
fallen med större effekt visar sig, om de skymmande ryggame legat
utsiktspunkten nära och bjudit förvittringen gynnsamma betingelser
eller icke.

* *

*



Då tiden icke tillåtit mig att utreda alla observationsfali ur
denna synpunkt — en utredning som naturligtvis endast kunnat

1 Se t. ex. Ekhoff anf. st„ II, sid. 291 f„ och beskr. till bladet Uddevalla, sid. 15.

3 Inom Tegneby-fenomenets egentliga område har den geologiska kartan knappt
mera än en enda reffelbeteckning (vid N. Hjälmvik). Ute i skärgården blifva de
talrikare, men där är också bergarten granitisk. Redan de djärfva former, hvarmed öarna
härute presentera sig, antyda ett annat material.

3 Man kan sätta ifråga, om icke också den allmänna nivåförändringens
olikformighet (isobasernas stigning mot land) understundom kunde bidraga till att sänka den
effekt som erfordras på Y för att förklara resultatet på . I betraktande af de flesta
siktlmjernas korthet torde dock denna faktor, praktiskt sedt, få uteslutas ur problemet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free