- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
457

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på bergen kunna vi nu hänvisa på en process, som endast
småningom utvecklats till sin nuvarande styrka.

Såsom till sitt våsende meteorologiskt, måste
Tegneby-fenome-net för öfrigt framträda starkare och svagare efter klimatets
förändringar. Detta torde förklara det anmärkningsvärda förhållandet,
att Kalm icke hörde talas därom och att Olbers endast kunde inhämta
några få uppgifter. Det vill verkligen synas — ehuru jag nu icke
haft tid att närmare undersöka frågan -— som om Olbers’
efterforskningar infallit under en torr period, medan Holmberg fick syn på
saken vid kulminationen af en fuktighetsperiod.

Sättningsteorien träder sålunda icke i stället för, utan
kompletterar afnötningsteorien. Vi behöfva icke afstå från de
företräden, som den senare ensam skänker vid förklaringen af fenomenets
art och geografiska utbredning. Förvittringen verkar i bägge
fallen, men på olika sätt och, så att säga, i olika instanser.

Huruvida några afgörande betänkligheter möta detta
betraktelsesätt ur rent fysisk eller kemisk synpunkt, därom kunna de
specielle fackmännen allena döma. Att ännu icke alla vanskligheter
äro aflägsnade, är jag den förste att känna och erkänna.
Tillsvidare torde dock denna kombinerade förvittringsteori framstå som
den enda, hvilken på ett någorlunda tillfredsställande sätt och i
ett sammanhang förmår lösa alla de förutsättningar, som ingå i
Tegneby-problemet. Och torde fenomenet själft icke förlora i
vetenskapligt intresse, om det i utbyte mot undetjordiska anor, som
icke kunna styrkas med bevis — och för öfrigt skulle kunna
medföra obehagliga konsekvenser i andra riktningar1 —, erhåller
karaktären (om också i mycket begränsad skala) af ett
karst-fenomen i urbergsgrund.

Härmed är möjligheten af endogena lokalförändringar hvarken
erkänd eller förnekad. Denna möjlighet lärer bäst kunna utrönas
i Fjällbacka hamn, genom direkta mätningar på Gudmundsskäret
där intet Y föreligger;2 äfven gamla järnvägsnivelieringar kunna

1 Jag tänker här särskildt på De Geers isobaskartor öfver Skandinavien efter
istiden, hvilka till dels skulle sväfva i luften om man icke finge i allmänhet räkna med
jämförelsevis fasta höj drelationer under tidens lopp.

* Sedan Gudmundsskäret nu visat sig äfven realt ligga utanför ämnet, kan jag
här fatta mig kort om mina iakttagelser där. Skäret ligger som en platt häll,
om-ramadt af hranthöjder, hvadan den sekulära höjningen gifvetvis skall märkas mera på
det än på omgifningen Vid mitt första besök (okt. 1902) rådde lågt, vid det andra
(juli 1903) högt vattenstånd; siffrorna blefvo alltså högre förra gången. Skärets längd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free