Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grad utsatt för förföljelse och löper fara att dela sina europeiska
släktingars öde. Enligt Hudson Bay Companys statistik förde
detsamma år 1887 i marknaden 102 715 bäfverskinn mot 44 200 år 1901.
Förutom de anförda orsakerna finnes det äfven stundom
bristande insikt beroende, som leda till skada för landskapet jämte dess
växt- och djurvärld. Så t. ex. påbjöd en administrativ myndighet i
Tyskland, att alla träd och buskar vid stränderna af floder och åar
skulle huggas ned, inom dess område och om icke denna åtgärd
blifvit i tid förhindrad af en högre myndighet, så skulle landskapets
största skönhet och på samma gång mången sällsynthet inom
växt-och djurvärlden ha gått förlorade.
Renen, Rangifer tarandus, på hvars förekomst i Sverige och Norge
kulturens inflytande redan gjort sig märkbart, påträffas numera i sitt
ursprungliga vilda tillstånd endast inom ett inskränkt område i Norge,
på Spetsbergen, Novaja Semlja, Grönland, i arktiska Amerika och
i Sibirien. Hos de lustresande till Spetsbergen, hvilkas antal allt
mera ökas, framträder ibland en jaktpassion, som allvarligt hotar
artens existens. Då för flera år sedan en utländsk furste med sin
uppvaktning besökte västkusten af denna ögrupp, skola 47 renar
ha nedlagts vid Kolbay, och af dessa användes endast 13, ja, enligt
en annan uppgift ingen enda. Dessutom nedskötos till rakt ingen
nytta massor af sjöfågel, som kom inom skotthåll. Under åren
1891—1892 reste en annan person af hög rang till Spetsbergen,
hvarvid på tre dagar 60 renar skötos vid Kolbay och Advent Bay,
och de flesta dödade man endast och allenast för att kunna
hemföra hornen som troféer. Inalles dödades af detta sällskap under
hvartdera året öfver 100.
Ett dylikt förfarande står i den skarpaste motsats till den ädla
uppfattningen af jägaryrket, hvilken tar sig uttryck i den tyska
jaktsången :
»Das ist des Jägers Ehrenschild,
Dass er beschtltzt und hegt sein Wild,
Weidmännisch jagt, wie sich’s gehört,
Den Schöpfer im Geschöpfe ehrt!»
Af fullkomlig slöhet tolererar man, att landskapets skönhet
för-därfvas genom smaklösa reklamer. På kontinenten, t. ex. vid Rhen
och Elbe, i Schweiz och Italien, är detta mycket vanligare än i de
skandinaviska länderna, men i Sverige börjar reklamen allt mera
utbreda sig äfven i den fria naturen, hvarför det torde vara skäl att
vidtaga mått och steg för att hindra detta oskick. På flera klippor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
