Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till och undervisas i sättet att skydda naturen och dess
sällsyntheter. Likaså borde i läse- och läroböcker ägnas särskild
uppmärksamhet åt detta viktiga ämne.
Vidare gäller det att utgifva ofvan omnämnda förteckningar med
illustrationer och kartor och utdela dem gratis eller till billigast
möjliga pris bland alla, som hafva med saken att skaffa, såsom
skogvaktare, lärare, präster m. fl.
Utförandet låter sig icke genomföras efter något på förhand
uppgjord t system, utan man måste handla olika i hvarje särskildt
fall. I allmänhet har man dock att välja mellan tre sätt.
Först och främst den frivilliga medverkans väg, d. v. s. genom
privatpersoner och föreningar. I Danmark har kammarherre
Scave-nius ombesörjt, att de honom tillhöriga, i geologiskt afseende
märkliga, branta kusterna på Möen jämte de sällsynta växterna därstädes
blifvit skyddade. I Tyskland har furst Putbus förordnat, att urskogen
på den lilla ön Vilm i närheten af Riigen skall bevaras. Furst
Schwarzenberg reserverade först 115 hektar af sina skogar i Böhmen.
För omkring trettio år sedan förstördes större delen häraf genom
en orkan, men det kvarstod dock en ansenlig sträcka vid Kubany,
som bevarades i sin ursprunglighet för naturforskare och
naturvänner; äfven förf. har upprepade gånger i studiesyfte vistats här.
Den mycket stora stam af hjortar, som här hålles, förtager
emellertid enligt d:r Gunnar Andersson, som våren 1903 besökte
urskogen, väsentligen detta område dess ursprungliga karaktär. I
Ryssland har en stor godsägare i Tauriska guvernementet reserverat ett
område om 400 hektar för att bevara de karakteristiska steppväxterna
och -djuren. Äfven i Sverige skulle det säkert finnas
egendomsägare, som vore villiga att träffa anstalter för att skydda
naturmärkvärdigheterna inom sitt område, om man blott gjorde dem
uppmärksamma på önskvärdheten häraf.
Andra privatpersoner kunna skänka dessa bemödanden
ekonomiskt understöd. Liksom i Danmark förre apotekaren och
bryggeriägaren Schiötz inköpte en hed, där Arctostaphylos alpina växte,
skulle man tilläfventyrs med lätthet äfven här finna personer, som
vore villiga att skänka penningar till bevarande af sällsyntheter
inom växt- och djurvärden. Det är en känd sak, att just i
Sverige mecenater täfla med hvarandra om understödjande af
vetenskapliga forskningar af skilda slag, och den förflutna tiden såväl
som våra dagar hafva att uppvisa många lysande exempel härpå.
För framtiden måste så småningom den uppfattningen göra sig
Ymer K)04.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
