Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beräknade 600 kilogram. I det stora hela visade sig beräkningarna
tämligen riktiga, om än mycket kan vara att anmärka i detaljerna.
Det må dock tilläggas, att, medan jag för de första 1 månaderna
beräknat en synnerligen riklig och omväxlande proviant, bättre än
gunrumsprovianten ombord på fartyget, så var hvad som fanns för
de sista 8 månaderna en reservproviant med betydligt mindre
ransoner af åtskilliga ej absolut nödvändiga artiklar, alldeles som fallet
väl i regel varit vid skandinaviska expeditioner af liknande art.
Jag måste här förbigå bcskrifningen af den närmast följande
månaden. Den var för oss en tid af arbete: uppförandet af
boningshuset och observatorierna, ordnandet af våra effekter o. s. v. tog
all vår tid i anspråk. Genast från början hade vi att kämpa med
orkanlika snöstormar, af hvilka en vållade oss det missödet, att alla
våra grönlandsvalpar fröso ihjäl, och detta vid en årstid, som
motsvarar augusti hos oss.
I midten af mars gjorde jag med Sobral och Jonassen en ganska
äfventyrlig båtfärd nedåt Amiralitets-sundet, dels för att rekognoscera
våra omgifningar, dels för att lägga ut en depå för blifvande
slädturer. Vi kommo ej långt förr än vi mötte oframkomlig is och
måste använda de medförda hundarna och slädar för att längs den
fasta iskanten föra fram vår depå. Återkomna härifrån hade vi
slagit upp vårt tält vid iskanten, när andra kvällen en häftig orkan
utbröt, som började bräcka sönder isen. Vi lågo i vår sofsäck utan
att kunna göra något, tills på en gång vattnet steg in i tältet.
Lyckligtvis började det då redan bli morgon, eljest hade det väl blifvit
farligt nog. Ut kommo vi hufvudstupa i den yrande stormen, med
luften så tjock, att man blott såg några steg framför sig. I en hast
fingo vi våra saker och båten dragna längre inåt isen, innan vi sågo
den plats, där vi nyss legat, försvinna i vågorna. Att åter sätta
upp tältet var omöjligt. I 160 köld och utan att stormen aftog fingo
vi vandra fram och tillbaka hela dagen samt kunde ej aflägsna oss
mer än några steg från våra saker. På kvällen kunde vi dock fa
upp tältet, och nästa dag hade det lugnat så pass mycket, att
vi, ehuru med stor svårighet och en del fara, kunde få ut båten
och dels ro, dels segla hem, medan vågorna slogo öfver oss och
genast stelnade till is.
Det viktigaste resultatet af denna färd var det afgörande
beviset för att vår station var belägen på en ö, Snow Hill-ön, och att
den förr s. k. Amiralitets-viken var ett sund, i hvars sydöstra
mynning Lockyer-ön är belägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
