- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 24 (1904) /
88

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På grund af berg- och jordarternas obetydliga ledningsförmåga
för värme nedtränga dessa temperaturväxlingar dock endast till ett
mycket ringa djup. Redan vid en meter under jordytan äro de
dagliga värmeväxlingarna i det närmaste omärkliga. De variationer,
som årstiderna förorsaka, fortplanta sig dock till större djup, men
äfven de upphöra i våra trakter vid 15—20 m. under ytan. Det
plan, i hvilket de årliga temperaturväxlingarna bli omärkliga, kallas
den neutrala värmeytan. Under denna förekomma inga på
årstiderna beroende temperaturvariationer, däremot kunna naturligen
mera långperiodiska klimatändringar därstädes göra sig gällande.
Såsom man genom observationer i djupa borrhål funnit, tillväxer
temperaturen från den neutrala värmeytan mot jordens inre med
omkring en grad för hvarje 35 m. Fullt konstant är detta det s. k.
geotermiska måttet dock ej, utan i olika trakter olika, beroende på
bergarternas ledningsförmåga för värme.

Emedan jordytans temperatur under dagen och sommaren i
regeln öfverstiger lufttemperaturen för dessa tider mera än
jordyte-temperaturen under natten och vintern understiger motsvarande
lufttemperatur, så blir i allmänhet medeltemperaturen för året i jordytan
några grader högre än i luften. Vid den neutrala värmeytan böra
vi i våra trakter finna omkring en half grad högre temperatur än i
jordytan, nedtränga vi ytterligare 35 m., böra vi finna en temperatur,
som är ännu en grad högre o. s. v.

Emedan jordytans medeltemperatur i allmänhet är några grader
högre än lufttemperaturen, så kunna vi ej vänta oss att finna alltid
frusen mark i trakter, som hafva en årsmedeltemperatur af o°. Till
och med vid en medeltemperatur af—20 är förekomsten af ständigt
frusen mark tvifvelaktig, om snönederbörden under vintern är riklig.
Denna hindrar nämligen utstrålningen från marken under vintern,
under det att den i vanliga fall ej kan hindra dess uppvärmning
genom solstrålningen under sommaren. Enligt Wild skulle
förekomsten af ständigt frusen mark sammanfalla med en årlig
luftmedeltemperatur af högst — 20, men enligt Woeikow och Supan
skulle dylik mark först vid medeltemperaturen — 50 förekomma i
sådana trakter, som vintertiden äro skyddade af ett tjockare snölager.

Emedan det geotermiska måttet är jämförelsevis konstant och
oberoende af temperaturen, så måste den frusna markens mäktighet
tydligen vara i det närmaste proportionell mot det antal köldgrader,
som uttrycker jordytans medeltemperatur. Låtom oss taga ett
exempel. Om luftens årsmedeltemperatur är — io° och jordytans — 70

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1904/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free