Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbeten och jämföra dessas resultat. Så blef hafvets utforskning en
internationell uppgift.
Det är emellertid klart, att en utredning af så stor omfattning
och som kan komma att föranleda internationell lagstiftning i
fiskefrågor icke borde genomföras af enskilde med enskilda vetenskapliga
institutioners understöd och utan organiserad ledning. Staterna
måste åt densamma skänka sitt understöd och sin auktoritet. De
intresserade vetenskapsmännen vände sig därför till sina respektive
regeringar med begäran om deras ingripande.
Initiativet till denna sammanslutning nationerna emellan utgick
från Sverige. På framställning af Svenska hydrografiska
kommissionen inbjöd Hans Maj:t Konung Oscar II Nord- och
Östersjömakterna att sända ombud till ett möte, vid hvilket frågan om
gemensamt uppträdande i hafsforskningens intresse skulle dryftas.
Stor-brittanniens, Rysslands, Tysklands, Danmarks, Norges och Hollands
regeringar antogo inbjudningen, och ombud för samtliga dessa
länder sammanträdde till möte i Stockholm den n juni 1899.
Vid detta möte uppgjordes ett preliminärt program för den
gemensamma undersökningen samt beslöts, att hvarje lands representant
skulle hos sin regering hemställa om anslående af nödiga medel till
programmets genomförande.
I maj 1901 sammanträdde på inbjudan af norska regeringen en
andra konferens i Kristiania. Till detta möte hade äfven Finland
och Belgien sändt representanter. De fiesta af dem kunde nu
meddela, att deras regeringar voro villiga hos sina respektive länders
representationer begära nödiga penninganslag. Stockholmskonferensens
program blef mera i detalj utarbetadt samt förändrades något
därigenom att större vikt lades vid de praktiska undersökningsuppgifterna.
Båda dessa konferenser framhöllo behofvet af en
centraladministration, som kunde föra förhandlingarna de olika staterna emellan och
från hvilken de gemensamma undersökningarna skulle ledas samt
deras resultat publiceras. Kristianiakonferensen påvisade
önskvärdheten af dennas förläggande till Köpenhamn och utvidgande med
ett centrallaboratorium, vid hvilket redan befintliga apparater kunde
kontrolleras och nya dylika samt nya metoder framställas och pröfvas.
Denna centralorganisation, som fått namnet »Det internationella
rådet», sammanträdde till sitt första möte i Köpenhamn i juli 1902.
Alla i konferensen deltagande stater med undantag af Belgien
meddelade genom sina ombud, att de nödiga medlen såväl till
centralorganisationen som för de hvarje enskildt land åliggande under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
