Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liknande karaktär, och i den mån den förstorades till en större grupp,
kom den att öfverskrida sina gränser och allt mer närma sig
klanens organisation allt efter som den försökte utföra dess funktioner.
Starcke vill därmed ingalunda säga, att familjen på detta sätt
utvecklas till klan. De krafter, menar han, som gifva familjen dess
speciella karaktär, upphöra helt enkelt att fungera, då dess sfar blir
för stor, och krafter af helt annan art blifva i deras ställe
verksamma. Skillnaden betingas af familjens och klanens olika ändamål:
»The clan exists on account of the struggle for existence, the fami ly
seeks for the enjoyment of that which they have obtained.»
Det är tydligen just denna viktiga punkt, frågan om den
karakteristiska skillnaden mellan familjen å ena sidan och klanen och
stammen å den andra, som gifvit Schurtz uppslaget till hans
framställning.
Schurtz börjar med en undersökning af de olika slag af
samfund, som förefinnas exempelvis i en kulturstat. Hvar och en
tillhör här vanligen en mängd olika samfund. Han är medlem af en
viss familj, som å sin sida åter står i förbindelse med andra familjer,
han tillhör en viss kommun, ett visst folk, ett kyrkosamfund o. s. v.
Han kan vidare för längre eller kortare tid, frivilligt eller tvunget,
höra till militären, han kan vara medlem af de mest olika
föreningar och klubbar för nytta eller nöje, vara delägare i ett aktiebolag.
Till och med, om han kommer på afvägar, kan han bli medlem af
ett band af skälmar eller tiggare.
Undersöker man närmare dessa olika samhällsbildningar, fiimer
man, att de äro af två väsentligen olika slag, dels sådana, som man
tillhör på grund af födseln och som sålunda bero på blodfrändskap,
dels sådana, till hvilka man mer eller mindre frivilligt ansluter sig.
Schurtz kallar de första för naturliga eller primära, de senare för
konstlade eller sekundära, ehuru han medger, att termerna ej äro så
alldeles lyckligt funna.
Det är emellertid i de flesta fall så, att dessa olika slag af
samhällen i verkligheten ej kunna strängt åtskiljas, och det är endast i
extrema former, som deras olika karaktär klart och tydligt
framträder. Ett extrem af ett primärsamhälle är t. ex. en buschmanfamilj,
som allt igenom består af blodsförvanter och som knappt
underhåller några förbindelser med andra människogrupper. Här är ej
fråga om något individens val. Hans kvarstannande hos de öfriga
familjemedlemmarne är en helt naturlig sak, som icke beror på någon
öfverläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
