Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nebär i alla fall ett gifvet framsteg framför att sammanblanda olika
slag af drifter och instinkter, såsom ofta skett på det sociologiska
området. Säkert är att Schurtz teori är en arbetshypotes af så
mycket högre värde, som man på det ifrågavarande området efter
Westermarcks kritik af den Morganska hypotesen varit ganska
mycket utan känning af, huru man hade att formulera problemen.
Hvilka nya uppslag och synpunkter ännu kunna afvinnas
undersökningar om samhälleligheten hos människorna, visar Karl Bûchers
intressanta »Arbeit und Rhytmus», som i Noirés och Schurtz arbeten
fatt nya värdefulla tillägg. Det är tydligt, att grundliga
undersökningar af människans samhällsinstinkt och de former, hvari
densamma tagit sig uttryck, skola så småningom föra till en djupare
förståelse af den mänskliga evolutionens historia, äfven om man ej
kan hafva något hopp att vinna ett svar på frågan, huru det
mänskliga samhället eller samhällsinstinkten uppkommit, en fråga
hvarpå ännu många forskare — äfven Schurtz i hans ofvan
omtalade arbete — pröfvat sitt skarpsinne. Det är ju en möjlighet,
att samhällsinstinkten kan hafva förvärfvats af människan i den
gemensamma kampen mot istidens rofdjur, såsom Schurtz, Klaatsch
och andra anse. Men det är fullt lika möjligt, att den kan ha ärfts
från hennes förfäder från det mesozoiska jordskedet. Och till dess
vi kunna få veta, om dessa lefde i samhällen eller enstaka, torde
vi få lof att lämna denna fråga obesvarad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
