Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man icke sällan får se i Baku, äro hittills nästan obekanta i
Gali-zien. Vid besöket i oljeschakten i Boryslaw hade dock
exkursions-medlemmarne tillfälle att se ett tornhögt utbrott. Hvad nu särskildt
Boryslaw beträ fifar, så fick man veta, att i medeltal h varje borrtorn
där gifver olja under tre år och i rundt tal i ooo cisterner på io ooo
kg. Om ett borrhål berättades det, att det sedan 3 veckor lämnat
170000 kg. dagligen. Priset för 100 kg. råolja belöpte sig förra
sommaren till 3,50 à 3,80 österrikiska kr., under det att det någon
tid under år 1902 till följd af öfverproduktion sjunkit till 1 kr.
Under höjdpunkten af denna öfverproduktion — i november och
december 1902 — skall oljan hafva varit billigare än vatten. Om
man behöfde vatten på oljeschaktet, fick juden, som levererade fatet
med vätten, i stället för betalning ett fat olja.
Högst viktiga för uppfattningen af hela naftaförekomsten äro
studierna och forskningarna rörande dess uppkomst. Man kan nästan
säga, att det finnes lika många hypoteser och teorier därom, som
det finnes fyndorter för oljan. Men liksom man kan få alkohol af
säd, potatis, sockerbetor, ja, enligt nyaste upptäckter äfven af
acetylen, så torde också naftan vara af något olika ursprung på olika
platser, särskildt då man vet, hvilken betydlig skillnad i den kemiska
sammansättningen det är mellan den amerikanska, kaukasiska och
galiziska jordoljan. Mendelejews teori, att naftan skulle vara af
eruptiv natur, torde väl nu vara helt och hållet öfvergifven, sedan
geologerna visat, att förekomstorterna icke tillhöra de vulkaniska
formationerna utan yngre sedimentära lager. Man är därför tvungen
att vända sig till de teorier, som söka jordoljans ursprung i
djur-eller växtorganismer. Hvad nu den galiziska naftan beträffar, så
är Hochstetters växtteori alldeles utesluten, då i stenkolsdistrikten
o
eller i trakten däromkring icke ett spår af nafta förekommer.
Återstår sålunda endast den hypotesen, att naftan i Galizien är af
djuriskt ursprung.
Bland Karpaternas många olika sandstenar synas de svarta eller
mörka menilitskififrarna, som innehålla bituminösa beståndsdelar i
massa, företrädesvis hafva bidragit till naftabildningen. Dessa skiffrar
innehålla oerhörda mängder af fiskrester: fjäll af släktet Meletta,
mer eller mindre fullständiga skelett af Scopeloides glaronensis, Clupea
minima, Clupea minuta och många andra. Enligt kemisten prof.
Englers i Karlsruhe teori finnes här tillräckligt material för
nafta-bildning för handen. Naftan förekommer i Galizien i större mängder
endast där, hvarest bituminösa skiffrar — de redan nämnda svarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
