Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle stöta mot väggarna. Så snart han kommit ned på schaktets
botten, hämtade han vaxet och det lösa materialet ur stollen, fyllde
därmed äm baret och gaf sedan ett tecken med en klocka, att man
skulle hissa upp detta. Under arbetet sammantrycktes ofta gången,
så att vaxet böljade stiga, och man behöfde då endast lossa stycken
från den sammanpressade massan och befordra den upp. Mången
gång pressades vaxet på detta sätt ända upp i dagen, så att man
till och med befriades frän besväret att vinda det upp genom
schaktet. Intressanta exempel på en sådan »matka» — vaxeruption —
berättar Muck:1 I schaktet I i Wilhelmsgrufvan pressades år 1873
vaxet från ett djup af 104 m. ända upp i dagen, och under tre
veckor hämtade man det ofvan jord. Vaxets yta sjönk då och då
några meter för att sedan stiga igen, en företeelse som tyder på, att
gaser medverkat vid vaxets uppdrifvande. En ihålighet förefanns
icke pä schaktbottnen, och gångklyftan hade uppenbarligen blifvit
fullständigt sammanpressad genom bergtrycket.
f~ Det material, som vid dylika vaxutbrott kommer fram, är den
mjukaste vaxsorten, det s. k. kindebal, en svart massa, som står midt
emellan vax och jordolja och äfven afsätter sig i oljerörledningarna.
På ett annat schakt i nämnda Wilhelmsgrufva bief en arbetare
på 94 m. djup så småningom af det uppkvällande vaxet lyftad 6 m.
i höjden, -utan att han behöfde afbryta sitt arbete. Några utbrott
af det mjuka »kindebal» hafva skett så hastigt, att den på
schaktbottnen sysselsatte arbetaren icke kunnat rädda sig utan omslutits
af vaxet och omkommit. Numera inträffa icke dylika utbrott. Det
sista ägde rum år 1896 från ett djup af 190 m.
Det rena, såsom klyftutfyllning förekommande jordvaxet kallas
stufvax (styckvax), den med vax genomdränkta lermassan benämner
man lep.
Jordvaxet innehåller stora mängder gas, särskildt sumpgas
(metan), hvilken här liksom i kolgrufvorna är den förnämsta orsaken
till de explosioner, som ofta inträffa. Den 2 juni 1902 skedde en
dylik explosion, hvilken kostade 17 människor lifvet; två blefvo
svårt sårade. Underbara företeelser berättas från de gamla
gruf-voma i den närbelägna orten Wolanka. Här lära de i de gasrika
sträckorna sysselsatta arbetarne ofta hafva fått hallucinationer och
visat sig fullkomligt likgiltiga för faran, så att man med våld måst
aflägsna de sjungande och dansande männen ur grufvan. Man antar
1 Josef Muck, Der Erdwachsbergbau in Boryslaw, sid. 86, Berlin 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
