Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Namnet Luleå
och de forna nationalitetsförhAllandena i Norrbotten.
Af K. B. Wiklund.
Det är en känd sak, att förklaringen af ortnamn hör till de allra
svåraste uppgifterna för språkmännen. En mängd namn äro
visserligen för hvarjom och enom lättbegripliga — Storsjön,
Karlstad och dylikt — men för att öfversätta , Emån, Vänern
och Vättern fordras det en djupgående språkvetenskaplig bildning,
och det finns till och med en hop dylika svenska ortnamnsnötter,
som ännu ingen lyckats knäcka. Om det ser så ut på det svenska
området, hur skall det då se ut på det lappska, där språkforskningen
ännu är så tämligen i sin begynnelse? Det må då genast erkännas,
att de lappska ortnamnen äro ännu dunklare än de svenska, men det
finns dock ett och annat sådant äfven af svårare art, som man
lyckats tyda och som då visat sig vara en nyckel till begripandet
af många invecklade förhållanden. Ett sådant namn är Luleå eller
med riktigare skrifning och uttal Lule, gamla tiders Lula.
Namnet är, liksom Piteå,Umeå och många andra, tydligen af
lappsk upprinnelse och heter på de i Lule lappmark talade dialekterna
vanligen Lullju. Det afser bland lapparne hela vattendraget och
har från detta öfverförts till den vid dess mynning grundade bygden,
slutligen också staden Luleå, Lultju stäta. Sedan gammalt har det
sammanställts med ett lappskt ord »östra» och öfversatts med
»det östra vattnet» eller något dylikt. På finska lyder namnet
Luulaja med långt u. Äfven enligt andra lappska dialekters utsago
(t. ex. i Jämtland lält) har ordet lullt från början haft lång vokal
i första stafvelsen. Det korta / mellan första och andra stafvelsernas
vokaler visar enligt de lappska »konsonantförmildrings»lagarna, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
