Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äldre tjàllâ-int. I analogi härmed skulle man vänta ett nutida
Lulliju och icke ett Lullju. Man måste således antaga, att ijja i
detta ord nedsjunkit till ändelse och förlorat sitt i i en synnerligen
aflägsen tid, före lagen om sammandragningen af + /, hvilken
lag dock är urlappsk. Jag vågar då den hypotesen, att
sammansättningen skett i protolappsk tid.
En som jag tror vetenskapligen berättigad hypotes säger, att
lapparne icke från början talat ett språk, som stått finskan så nära
som deras nuvarande tungomål, utan att de ursprungligen haft ett
annat språk, som de sedermera i följd af finnarnes framryckande
öfver deras område och det däraf betingade ständiga och intima
umgänget med dem utbytt mot en gammal form af det »urfinska»
språket. Deras forna språk skulle man då lämpligen kunna kalla
det protolappska. Tydligt är, att den nutida lappskan bör innehålla en
mängd minnen från detta protolappska urspråk, särskildt en hop
protolappska ord, men det är blott alltför svårt att konstatera, hvilka dessa
ord äro. En mängd lappska ord har man visserligen icke lyckats
återfinna i något af de öfriga finsk-ugriska språken, och det ligger sålunda
nära till hands att antaga, att just dessa ord äro protolappska, men
allteftersom forskningen framskrider, kan det ju dock lätt hända, att
man finner finsk-ugriska motsvarigheter till många af dem, och då
är hypotesen om deras protolappska ursprung fallen.
Inom ett speciellt område har man emellertid rättighet att vänta
sig finna en mängd protolappska element bevarade, nämligen bland
ortnamnen. Det är en känd sak, att ortnamnen vanligen eller
åtminstone mycket ofta förbli desamma, äfven om det folk, som en
gång gifvit dem, fördrifvits från trakten af ett annat folk med ett
annat språk eller om det dénationaliserais och uppgått i en annan
folkstam. Sålunda finner man t. ex. inom Tyskland en mängd
keltiska och slaviska ortnamn bevarade i trakter, där sedan långliga
tider endast tyska talats, men där förut kelter eller slaver bott.
Det är då icke underligt, att en så stor del af de lappska ortnamnen
äro alldeles obegripliga för de nuvarande lapparne; de kunna
helt enkelt icke vara begripliga, enär de gifvits af ett folk, som icke
talade det nuvarande lappska språket eller ens detta språks moder,
»urlappskan». Icke heller är det underligt, att en så stor del af
ortnamnen i Finland äro oförståeliga för nutidens finnar; de ha
nämligen gifvits af den urgamla protolappska befolkningen, som för länge
sedan fördrifvits eller dénationaliserais af finnarne, men till ett
evär-deligt minne lämnat kvar en hop namn på berg och sjöar och åar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
