Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och en mängd slagna flintor, däribland en skrapa och en tväreggad
pilspets. Med afseende på boplatsens ålder torde man redan ganska
säkert kunna antaga, att den är samtidig med den föregående.
Ännu på några andra ställen på Kullen har man skäl att
förmoda tillvaron af stenåldersboplatser. En sådan lokal är
Xlhtes skansar» mellan Mölle och Ransvik, där för en tid sedan
intendenten för Malmö museum Hans Emil Larsson insamlade ett
flertal slagna flintyxor jämte flintaffall och ryttmästare Stedt
sommaren 1902 en del slagna flintor. Omkring 400 m. sydost om
vid kusten, ungefär 12 m. öfver hafvet, har dels ryttmästare Stedt
1902, dels min hustru 1903 tillvaratagit slagna flintor i mängd inom
ett, som det synes, tämligen begränsadt område, däribland 1 såg,
gjord af en tjock spån, 1 skrapa m. m. Dessa fynd låta oss ana
stenåldersboplatser från den äldre stenåldern.
Af allt att döma synes det vara en regel, att boplatserna på
Kullaberg tillhöra den äldre stenåldern och ligga noggrant vid den
högsta postglaciala gränsen.
Spår af bebyggelse under en senare del af stenåldern äro
emellertid i stor mängd funna härstädes, om också ej fynden äro af den
art, att man kan tala om några boplatser från den tiden. Den
intressanta förberedande undersökning af grottorna på Kullen, som
strax efter min afresa 1902 utfördes af professor G. Retzius och
docenten H. Wallengren1, har visat, att åtminstone säkert en af
dessa, Fredrik den VII:s grotta, varit besökt och möjligen bebodd
af människor under den yngre stenåldern. Af redogörelsen för
nämnda undersökning framgår emellertid, att flere af grottorna kunnat
vara bebodda, och ett fortsatt genomforskande af dem torde bringa
intressanta fynd i dagen.
Fredrik den VII:s grotta ligger 8,79 m. öfver hafvet. Om min
bestämning af litorinagränsen här är riktig (11,5 m. öfver nuvarande
hafsyta), så måste landet sedan tiden för Litorinahafvets högsta stånd
och den äldre stenålderns slut hafva höjt sig minst 2,71 m., innan
ifrågavarande grotta blef beboelig. För nämnda landhöjning har helt
säkert åtgått så lång tid, att den fört oss ett godt stycke fram i
den yngre stenåldern. Detta bekräfta också på ett slående sätt de
spår af en uppdrifven husdjursafvel (oxe, svin och far eller get), som
vid undersökningen träffades i grottans kulturlager.
1 Gustaf Retzius och Hans Wallengren, Arkeologiska undersökningar i grottor å
Kullaberg i SkÄne. Ymer 1903, h. 2, sid. 157.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
