Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där slagna flintor fläckvis uppträda i ymnighet. Att inga
kulturlager eller andra mera framträdande lämningar af stenåldersfolket,
inga boplatser påvisats, torde helt enkelt bero därpå, att inga
ingående efterforskningar efter sådana företagits. L. F. Palmgren 1
har på ett ställe bland flintorna funnit »pil- och kastspjutspetsar».
Den ifrågavarande fyndgruppen representeras dock äfven af
säkra boplatser, nämligen vid Ringsjön i Skåne. Om fornlämningarna
härstädes vore ofantligt mycket att säga, men jag måste inskränka
mig till blott det allra nödvändigaste.
Om också boplatsfynd tidigare omtalas från denna sjö, blef ett
sådant först af A. Kurck studeradt 1871, nämligen vid Bo, intill
sundet mellan östra och västra Ringsjön. 1 * 3 Sedermera, särskildt på
1880-talet, ha grefvarne C. D. och F. F. Reventlow gjort
synnerligen viktiga upptäckter och förtjänstfulla undersökningar vid
Ringsjön. Ej mindre än 20 fyndlokaler utom den vid Bo, bland dem
enligt min åsikt de flesta att tolka såsom boplatser, ha af dem
bragts i dagen och omsorgsfullt granskats. 8 Såsom ett resultat
häraf framstå de ståtligaste och fullständigaste samlingar från någon
svensk stenåldersboplats. Dessa skatter komma en gång att tillfalla
Statens historiska museum.
Den utförligast undersökta boplatsen är den vid Ringsjöns
utlopp, hvilken ock gifvit det intressantaste utbytet.
40. Ringsjöns utlopp. Kulturlagret härstädes består underst
dels af sand, i hvilken dock fornsakerna förekomma blott sparsamt
och i öfversta skiktet, dels af ett öfver denna liggande torflager.
Otvifvefaktigt är kulturlagret afsatt i vatten, hvarom jag hade
tillfälle att öfvertyga mig vid ett i fjol höst företaget besök på platsen
i sällskap med grefve F. F. Reventlow och assistenten G. Sarauw.
Genom de små profgräfningar, vi då gjorde, fick jag genast klart
för mig, att torfven är hvad jag skulle vilja kalla »svämtorf», en
tämligen lös, vid ändradt vattenstånd och stormar lätt upprifven
jordart, en viktig omständighet, hvartill hänsyn måste tagas.
Till att börja med gissade man, att här funnits en »pålbyggnad»,4
hvilket ju låg nära till hands att antaga. Grefve C. D. Reventlow
synes dock snart ha kommit boplatsens rätta natur på spåren. Efter
1 Minnen frän stenåldern i Småland. Sv. Fomm. tidskr. 9 (1877), sid. 253.
* A. Kurck., anf. arb., sid. 22—24.
* Se härom uppsatser af H. Hildebrand, C. D. Reventlow m. fl. i Månadsbladet
1883, 1885, 1886, 1889.
4 H. Hildebrand, Månadsbladet 1886, sid. 144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
