Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att, sedan hela det vunna materialet hunnit bearbetas och
publikationsarbetet vidtar, detta bör ha till uppgift att skildra lika
mycket boplatsens hela naturhistoria som dess egentliga arkeologi,
är numera en själfklar sak.
Först sedan en utförlig publikation föreligger och
inventarieförteckning blifvit inlämnad till det museum, där samlingarna från
boplatsen stanna, kan undersökningen anses afslutad.
Men till sist återstår en sak, den svåraste af alla, hvilken endast
i undantagsfall får en lycklig lösning. Den gäller skyddet af den del
af boplatsen, som vi böra spara åt en eftervärlds mera utvecklade
forskning. — Våra historiska fornminnen, som blott äro några i
ootal år gamla, äro genom lag skyddade, men icke, eller åtminstone
blott i alltför ringa mån, de kanske 6—7000-åriga
stenåldersbo-platserna, de äldsta och i många afseenden allra intressantaste af
våra fomlämningar.
Af våra svenska stenåldersboplatser äro endast helt få så
utförligt undersökta, som de förtjäna, och jag vågar påstå, att ingen
sådan ännu kan anses fullt uttömmande behandlad i tryck. Tiden
torde därför just nu vara inne att skrida till ett samarbete mellan
alla för den behjärtansvärda saken intresserade arkeologer,
naturforskare och mecenater. De senare äro i sanning icke minst viktiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
