Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af löjtnant Kjellström. Därtill bifogas en förminskad reproduktion af
bladet 12 i atlasen, som är konstrueradt och tecknadt af major
Byström efter mina originalblad. Terrängen, d. v. s. sanddynerna,
år tecknad af löjtnant Kjellström. Man skall vid första anblicken
af detta blad häpna öfver traktens morfologiska regelbundenhet
och känna sig frestad att hålla den för osannolik. Till detta enda
blad har jag också 80 sidor förklarande text i Vol. I jämte fyra
specialkartor öfver de djuplodade sjöarna och tre öfversiktskartor
öfver områdets genesis. I detta samband må det tillåtas mig
att här till slut i några korta drag antyda de fysiskt-geografiska
fenomen, som gifvit upphof till denna ovanliga och lagbundna
byggnad.
Såsom stambana och ryggrad eller rättare hufvudpulsåder på
detta blad kunna vi med skäl betrakta Tarim, som här strömmar
mot SO. Vid dess vänstra strand finna vi hufvudkvarteret
Jangi-köl, där min karavan låg i vinterkvarter från den 7 dec. 1899 till
den 19 maj 1900. Från denna punkt företog jag de båda stora
exkursionerna genom Tschertschen-öknen (hvars två första dagsresor
åro inlagda på Pl. 12 i atlasen) och genom Lop-öknen samt debådasmå
exkursionerna till sjöarna Basch-köl, Jan gi-k öl och Gölme-käti.
Dessutom finna vi på bladet de tre första dagsresorna af fäijans drift
utför floden i maj och juni 1900 jämte de från två fasta lägerplatser
utförda kanotexkursionerna till sjöarna Karaunelik-köl och Ullugh-köl.
Hvad som å Pl. 12 framför allt annat faller i ögonen äro de
många tätt invid hvarandra belägna, långsträckta och sinsemellan
parallella sjöarna på Tarims högra strand, som genom små
kanalarmar matas af floden. Enligt de upplysningar jag samlat äro
dessa sjöar till antalet icke färre än 35, af hvilka jag dock icke
undersökt flera än sex, men detta antal är tillräckligt, då de äro
hvarandra så lika. Deras dimensioner, som åro obetydliga, framgå
af följande tabell.
1 1 Namn 1 Längd km. Max.- bredd m. Min
-bredd m. [-Medel-1-] {+Medel- 1+} bredd m. . , i
Max.-Areal 1 .. [ dJUP l kv-m. m. Medel- djup m. 1 Volym 1 kub.-m. ’
J Basch-köl 1 159 2 000 I OOO 1 1 345 2 I OOO ooo1 — _
Jangi-köl 1335 I 508 1 965 1 t 1 244 15000000’ — ~ 1 j
Gölme-käti ... 8.0 2 500 i 1 000 i 662 13794000 7.0 i
I Karaunelik-köl 5* 2 000 3OO : 1 1 I >25 5 850 ooo 9.4 1 5-6t 32 800 ooo
IUllugh-köl ... ! 7.3s 3 200 1 _ 14860000! lO.o 4 9* 69 500 ooo
jBcgelik-köl ... I II 6 4 *50 __ 30 OOO ooo] 11 0 3-6? 11 10 ooo ooo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
