Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på jorden, i synnerhet i Nordamerika och främre Indien, och synas
vara det äldsta uttrycket fôr en religiös känsla. I Nya Mexiko offra
indianerna fortfarande på klippor, öfversållade med hundratals
skålformiga fördjupningar. Enligt uppgift af trovärdiga personer skola
för öfrigt ännu för 50 år sedan skrockfulla kvinnor, under
förhoppning att fa sina önskningar förverkligade, hafva nedlagt offer på en
större offersten vid Brunnby i närheten af Kullaberg, och i mera
aflägsna trakter såväl i vårt land som annorstädes torde dylik offring
ske ännu i våra dagar. Detta har gifvit anledning till den förmodan, att
fördjupningarna ursprungligen tjänat till upptagande af offerblodet,
helst i äldre skrifter omtalas, att egendomligt gestaltade stenar i likhet
med gudabilderna blifvit öfverstänkta därmed.1 Antagandet, att de
skålformiga fördjupningarna blifvit inhuggna enkom för sådant
ändamål, måste emellertid förkastas, enär de, såsom t. ex. på den mindre
af offerstenarna i Drottninghögen, stundom förekomma på sidan af
stenen och någon gång äfven på undersidan af täckhällarna i
graf-kamrar. Däremot tyder åtskilligt därpå, att stenarna i och för sig
haft en viss religiös innebörd.
Hos indierna äro ännu i dag stenar med skålformiga
fördjupningar föremål för dyrkan såsom symbol fôr fruktbarhet och lycka?
och denna deras egenskap torde närmast hafva föranledt deras
placerande i grafvarna för att därigenom tillförsäkra de aflidna ej blott
rika skördar1 * * 4 * * * 8 och annan trefnad i 4 utan måhända, i likhet
med en närbesläktad symbol, ägget, i äldre kristna grafvar,® äfven
1 Oracula Sibyllina, bok IV, sid. 8, 24 och följ. Nedsättandet af de s. k.
blodglasen i kristna grafvar är mähända en fortsättning af detta hedniska bruk.
Schultze, anf. arb. sid. 225—232.
* Sophus Müller, Vor Oldtid, sid. 153.
* De sädeskorn, som stundom anträffas i forntida begrafningskärl, vare sig
inknådade i lermassan eller lösa, torde ursprungligen haft till uppgift att förse
dsn döde med lämpligt utsäde i dödsriket, ehuru de troligtvis sedermera, i likhet med
de fruktkärnor, blad och kvistar, hvilka man ofta finner intryckta i murbruket
pä grafvar i katakomberna, erhällit symbolisk innebörd. Se härom Carl Wibling,
Bidrag till kännedom om åkerbrukets ålder i vårt land, Ymer 1897, sid. 17—20,
Sophus Müller, anf. arb. sid. 410—411, och Viktor Schultze, anf. arb. sid. 202.
4 Hvilken krass föreställning äfven de kristna ganska länge hyste om
tillståndet efter döden, framgår bäst däraf, att man till de aflidnas förnöjelse tid-
tals anställde libationer på grafvarna, och att änkorna ofta stannade natten öfver
i grafkamrarna, ett oskick, som i Spanien antog sådana dimensioner, att syno-
den i Elvira (c. 35) fann sig föranlåten att inskrida däremot
* Schultze, anf. arb. sid. 209.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
