Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gudens bild och altare stodo uppresta, utan äfven ett sådant fanns,
helgadt åt fruktbarhetsgudinnan, förhållandet kunnat vara enahanda
äfven med Drottninghögen, och att sålunda offer hemburits åt
båda dessa gudamakter.
En annan fråga, som också kräfver ett svar, är altarnas
förhållande till grafvarna. Belysande härför synes mig redan den
omständigheten vara, att några af offer- och graffynden i
Drottninghögen, såsom den mindre offerstenen, ett par af krukskärfvorna och
äfven ringen, äro så enastående1, att de rent af tyda på ett
gemensamt främmande ursprung. För öfrigt förefalla såväl altarna som
grafvarna att vara i det närmaste samtidiga. Liksom de sistnämnda
sam faldt härstamma från den yngre bronsåldern, så finnes ej heller
något, som med bestämdhet angifver, att Drottninghögen användts
till offerställe hvarken efter denna periods slut ej heller, såvidt jag
efter en sorgfällig granskning af fynden kunnat utröna, med
nödvändighet före dess början. Endast ett fåtal af flintstyckena hafva
nämligen befunnits vara slagna af människohand, de krukskärfvor, som
med full visshet kunnat bestämmas, tillhöra bronsåldern, och den
gängse meningen, att skålformiga fördjupningar skulle vara särskildt
karakteristiska för stenåldern, finner jag för min del ohållbar,
allden-stund dylika förekomma ej blott ganska allmänt på hällristningarna
och på andra föremål från bronsåldern2 utan äfven, såsom ofvan
1 Ett i vårt land enastående fynd har förut gjorts i Helsingborg. För
ungefär ett år sedan meddelade mig docenten Oscar Almgren, att Statens historiska
museum inköpt en del bronsföremål af troligtvis inhemsk tillverkning, nämligen
en yxa, tvenne spjutspetsar och två djurfigurer, gjutna öfver en ännu bevarad
lerkärna, hvilka enligt uppgift hittats i grannskapet af Helsingborg. Vid
anställd efterforskning har det lyckats mig att konstatera, att fyndet gjorts inom
själfva staden och ursprungligen bestått af flera andra bronssaker, nämligen
ytterligare ett par spjutspetsar, två skaftcelter, en sönderslagen mindre vagn
och en större skifva. Sammanställas uppgifterna om vagnen och skifvan med
de båda djurfigurerna, synes ganska sannolikt, att bland föremålen äfven funnits
en liknande bild af solguden som den förutnämnda på Trundholm. Denna
består nämligen af en med guldbleck öfverdragen, cirkelrund bronsskifva, som
hvilar på en vagn, förspänd med två hästar. Att under bronsåldern solguden
äfven i Norden framställts under form af en solskifva, är desto mera
anmärk-ningsvärdt, som under samma kulturskede Amenophis IV af Egypten sökte
reformera den egyptiska religionen med dess mångskiftande gudavärld och
påbjuda, att alla hittillsvarande gudar skulle ersättas af en enda, »den i sanning
lefvande stora solskifvan».
* Sådana stenar hafva funnits i danska grafvar från bronsåldern, nämligen
på Snæverlidet i Hjörrings amt samt på Sonder Vissing och på Hunds hoved
i Aarhus amt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
