Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara tätt bebodd. Så är också fallet; antalet invånare pr kv.-km.
uppgår nämligen å den egentliga slättbygden till omkring 30. Det
förtjänar däijämte framhållas, att det nyssnämnda silurområdet
»Vä-stanstång», d. v. s. väster om Stångån, är Östergötlands äldsta bygd
och under medeltiden varit säte för mäktiga och rika släkter, t. ex.
Folkungarna. För närvarande är det härinom belägna Dals härad
den tätast bebyggda delen af Östgötaslätten. Häradet i sin helhet
har nämligen icke mindre än 38 invånare pr kv.-km., den hithörande
Rogslösa socken t. o. m. 53.
Mot SV är gränsen för denna region mycket tydlig, enär
Hola-vedens bergstrakt, med en folkmängdstäthet af blott omkr. 11
invånare pr kv.-km., här bildar en skarp kontrast mot det tätt
befolkade silurområdet norr om densamma. Detta högland ligger ofvanför
den marina gränsen samt är mycket bergigt och olämpligt för
åkerbruk. Likaså äro Östergötlands gränstrakter söder om Sömmen
bergiga, ofruktbara och glest bebodda. Så har den här belägna
Svin-hults socken blott 6 invånare pr kv.-km. och hör härigenom till de
folktommaste trakter i hela Götaland. Mot SO är den tätt
bebyggda Östgötaslättens gräns icke så tydlig, utan befolkningen blir så
småningom allt glesare i den mån berg- och moränmarken ökas och
de öppna lerslätterna minskas, d. v. s. ju mera naturen öfvergår i
det småländska höglandet. Dessutom äro de leror, som finnas
mellan bergkullarna i dessa trakter, mycket svagt kalkhaltiga i
jämförelse med märgeln på den egentliga slätten, troligen i följd af det
längre afståndet från silurområdet.
Östergötlands silurbergarter torde ha gifvit upphof till
kalkhalten hos lerorna kring södra Vättern. Såväl den västra kusten söder
om Hjo (»Guldkroken») som Visingsö och den kustremsa, hvarpå
Grenna är beläget, utmärka sig genom större kalkhalt hos lerorna
och däraf följande fruktbarhet och tätare bebyggelse. Särskildt
framstående i dessa afseenden är Visingsö, som helt och hållet ligger
under den marina gränsen. Här uppgår nämligen befolkningen till
icke mindre än 48 invånare pr kv.-km. — Däremot torde kalkhalten
hos Vikbolandets märgel icke förskrifva sig från Östergötlands
silur-lager utan snarare från det i det föregående omnämnda
silurområdet kring Gäfle.
Väster om Vättern fortsätter det mellansvenska låglandet i ett
tätt befolkadt område, rikt på kalkhaltiga jordslag. Hit kan räknas
större delen af Västergötland, Bohuslän och Halland. De lösa
jordlagren i dessa trakter hafva erhållit sin kalkhalt från de till största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
