Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sällan utpräglad V-form, som är så vanlig inom motsvarande
områden af Norge. — Dalbottnarna äro ingalunda jämt och plant
utdanade, utan af växlande orsaker kan i dem finnas ett ganska
småkuperadt landskap af åsar och höjder. Det är inom dessa
dalsystem, som kulturen fattat fot, och det är därför endast denna
del af det jämtländska landskapet, som intresserar oss för
närvarande. Dalarna täckas än i dag nästan fullständigt af vida skogar,
som breda ut sig öfverallt, öfver fjällens nedre partier, öfver
dalkullarnas krön, och bekläda hela landskapet utom sjöarnas
speglande ytor och torfmossarnas vattensjuka marker.
Men den mark, på hvilken dessa skogar lefva, är dock ganska
olikartad. Inom mycket stora områden af de egentliga
fjälltrakterna, där hårda, kvartsrika bergarter uppbygga de högre fjällen,
går den fasta berggrunden i dagen, och af lösa jordlager har
kvar-lämnats sä godt som intet. Fjällklimatet, utmärkt genom starka
temperaturväxlingar och stor nederbörd, har emellertid orsakat en
rätt omfattande vittring, hvilkens produkter hopats i de mestadels
mycket framträdande bankränder, sprickor m. m., som genomsätta
bergarterna. Den på detta sätt sedan istiden uppkomna
vittrings-jorden är så pass riklig, att den, oaktadt naturligen en väsentlig
del bortdenuderats, särskildt efter skogseldar samt markens
kalläggning genom för hård afverkning under de senare åren, dock
möjliggör en ganska rik skogsväxt. Inom dessa områden finnas aldrig
bosättningar under form af fä bod vallar, gårdar m. m., men väl ha,
där dräneringsförhållandena äro dåliga, i detta fuktiga klimat
myrmarker uppstått, hvilka fått användning som slåttermyrar.
Det kvantitativt efter vittringsmarkema näst största eller
sträck-vis t. o. m. största området torde intagas af moränmarkerna.
Inom Jämtlandsdalarna täckes, såsom redan antydts, berggrunden
ingalunda likformigt af morän, utan densamma ligger ofta blottad i
dalsidorna företrädesvis på läsidan, men äfven i dalbottnarna, och öfver
lägre höjder i dalarna ser man utbredda moräntäcken. I öfrigt är
moränens natur högst växlande, och mångenstädes i de markerade
dalstråken uppträda tydliga sidomoräner utmed dalsidoma; äfven
ändmoräner, ehuru mestadels ej typiskt utvecklade, anträffas. En
närmare utredning af hithörande förhållanden är en mycket gifvande
uppgift, hvilken ej lär vara alltför svår att åstadkomma, sedan numera
mätbordskartor i 1: 50000 torde kunna erhållas för större delen af
området. Ytmoränen har inom de jämtländska fjälldalarna ett ganska
växlande utseende. Ofta synes den vara ej särdeles blockrik, san-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
