Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och väl urtvättade block-, grus- och sandmassor, som äro så typiskt
utbildade i Skandinavien, att det gamla folknamnet åsar eller
rull-stensåsar blifvit en internationell fackterm för desamma. Dessa
rullstensåsar, åtminstone i den gestalt vi nu träffa dem, tordë vara
bildningar från isens afsmältningstid. Därför talar bland flera andra
skäl äfven det, att desamma inom fjällen ganska nära följa
dalbottnarnas djupaste partier och sällan eller aldrig framgå mera
oberoende af berggrundens relief. Detta torde stå i samband därmed,
att afsättningen skedde under en period, då äfven landisen själf var
så reducerad till sin mäktighet, att densamma var starkt beroende
af den befintliga topografien. Inom de lägsta dalpartierna erbjuder
emellertid förloppet af rullstensåsama ett visst intresse från
kulturgeografisk synpunkt, * det att åsarna nästan alltid framgå i
grannskapet af eller alldeles invid sjös, och mången gång
utgöra desammas högsta partier öar i sjöarna. Till betydelsen
häraf återkommer jag längre fram.
Asmaterialets beskaffenhet är i hög grad växlande inom olika
delar af det jämländska fjällområdet, och här liksom inom mellersta
Sverige synes hufvudmaterialets beskaffenhet snabbt växla efter
berggrunden. Så finnsis åsar, hvilka väsentligen bestå af
meta-morfiska skifferrester, söndermalda till ett gröfre eller finare grus
såsom i Åredalen och dess fortsättning, hvaremot andra såsom
kring Torrön hufvudsakligen uppbyggts af större eller mindre
fragment af fältspat- och kvartsrika graniter eller porfyrer, medan
annorstädes, såsom utmed Ströms vattendal, hårda pressade skiffrar
lämnat det mesta materialet Den olika sammansättningen af åsarna
kan sålunda gifva åt deras yta ytterst olika odlingsvärde. Dock
torde kunna påstås, att åsgruset inom Jämtland öfver hufvud är vida
rikare på näringsämnen än fallet är inom mellersta Sverige. En
iakttagelse af intresse för föreliggande fråga beröres af Högbom
i följande ord 1.
»Lika märkligt i teoretiskt hänseende som anmärkningsvärdt
ur praktisk synpunkt är det förhållandet, att rullstensåsamas grus
och sand icke allenast inom silurområdet utan äfven väster och
öster om detsamma har en ofta mycket större kalkhalt än
morän-bildningarna i samma trakter. Så är gruset i rullstensåsama vid
Pilgrimstad, Bräcke och på många flera ställen i östra Jämtland
oftast starkt kalkhaltigt, hvarigenom det för dessa på lätt åtkomlig
1 Geologisk beskrifning öfver Jämtlands län. — Sveriges Geol. Unders. Ser. C.
N:o 140, sid. 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
