Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtskilliga nybyggen, dock kanske oftare inom Häijedalen än
Jämtland, ha enligt hvad jägmästare G. Björkbom meddelat
uppkommit därigenom, att man långt borta på skogen i trakter, där
goda myrslåtter funnits, valt en lämplig plats, där man under en
del af vintern höll kreaturen, i regeln i en ursprungligen ganska
primitiv byggnad, hällre än att köra hem myrhöet. Behofvet af
allt bättre byggnader, tillgång på gödningsämnen och hänsynen
till redan nedlagdt arbete vållade ofta, att platsen, om den var väl
vald, småningom blef allt mer bebygd och till sist afsöndrad som
egen gård. Observeras bör den väsendtliga skillnaden mellan nu
omtalade vinterfodringsställen och fäbodarna.
De fordringar en nybyggare häruppe måste ställa på den
plats, där han slog sig ned, voro i hufvudsak följande.
1. Kommunikationerna måste vara någorlunda , d. v. s.
han måste för sin förbindelse med den förutvarande bygden i
största möjliga omfattning kunna begagna sig af vattendrag och sjöar,
hvilka han rodde om sommaren och körde om vintern. Af vikt var
äfven att sjöarna förenades genom dalstråk, då sålunda vägen ej
blef alltför svårframkomlig. Denna fordran gjorde, att man alltid
slog sig ned invid en sjö eller ilod, och granskar man kartan, skall
man finna, att bosättningen inom fjällsocknarna nästan undantagslöst
är bunden till de större sjöarnas eller älfvarnas stränder, och då
gårdar finnas vid mindre sjöar, intaga dessa oftast djupaste partiet
i de dalstråk, som förena hufvud vatten vägarna. Efter en ungefärlig
beräkning skulle t. ex. inom Kalls socken 40 större eller mindre
byar eller gårdar ligga vid det stora, sammanhängande
sjösystemet Kallsjön—Anjan—Jufveln—Äcklingen—Torrön, medan
endast 6—7 ligga vid socknens öfriga mindre vatten.
2. Lokalklimatet måste vara det bästa möjliga. På
lokalklimatet i dessa trakter inverka särskildt följande omständigheter:
läge i förhållande till någorlunda stora vatten samt på nord- eller
sydsidan af sluttningarna äfvensom markbeskaffenhet. Som redan
visats, är det särskildt tvenne marktyper nämligen i första rummet
rullstensåsama och i det andra de utmed den brantare nordsidan af
dalarna invid sjöarna anhopade moränmassorna, som i högre grad än
annan mark här uppe motsvarat dessa fordringar.
(Issjöterrassemasom-råde synes för århundraden sedan ha tagits i besittning af människan.)
3. Odlingslätt het. I afseende på denna stå åsarna ojämförligt
framför all annan mark på grund af sin blockfrihet och sin
lätt-brukade beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>