Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bar än den amerikanska fart, hvarmed järnvägar, grufdrift och
stadssamhällen framtrollats i vildmarkerna. Kunde väl gamle P. H.
Widmark ana detta, då han, 1859 genomdref det norrbottniska
kartverkets grundläggning!
Namnen Byström och Wiklund liksom Generalstabens
litografiska anstalt äro, hvart för sitt område, en garanti för arbetets
omsorgsfulla och skickliga utförande. Gifvetvis hafva bladkartorna
i i : 200 000 nedtransporterats och tjänat som väsentligt underlag
vid utarbetandet. Terrängen är i väl afvägdt förhållande till skalan
återgifven efter dessa, men icke med backstreck och höjdkurvor,
utan med brun crayon i olika styrka. Härigenom har kartografen
på ett lika enkelt som förträffligt sätt lyckats att klart och redigt
återgifva landskapets relief, om det ock må medgifvas, att den ej
framträder fullt så elegant som på norra bladet af Generalstabens
öfversiktskarta. Högfjällens jöklar äro betecknade med blå
prick-ning på hvit botten, och vi anteckna med särskild tillfredsställelse,
att man, i enlighet med anmälarens förslag, uppkallat två af våra
vackraste jöklar efter de båda alltför tidigt bortgångna ledarna af
Norrbottens kartverk, våra främste fjällgeografer G. W. Bucht och
Leon. Lind, äfvensom att man t. ex utsatt den förut ej anmärkta jökeln
på det ståtliga Rautoåive, NV. från Akka. Äfven mycket annat,
som af naturliga skäl ej finnes på bladkartorna, kan man inhämta
på den nya kartan. Så är t. ex. vägnätet så fullständigt som
möjligt och den från kulturell och administrativ synpunkt synnerligen
viktiga, genom k. bref 1884 och 1890 definitivt fastställda
odlings-gränsen i sin helhet utprickad, hvilket förut ej varit förhållandet på
någon större karta.
Ytterligare en massa saker skulle kunna med berömmelse
framhållas rörande denna karta, som på ett lyckligt sätt förenar
öfver-siktlighet och detaljrikedom. Men en recension i en facktidskrift
får väl också lof att kritisera en smula, till den kraft och verkan
det hafva kan. Ej heller saknas alla skäl till anmärkningar, om än
dessa företrädesvis gälla småsaker. I afseende på själfva kartan har
jag vid ett par timmars granskning blott funnit följande att anmärka
eller erinra. För Kiruna — det stora nya grufsamhället — är
»stads-området» inlagdt, men icke för Malmberget, Koskulls Kulle,
Nau-tanen eller Murjek — ja, hvad beträffar en så viktig ort som
Nau-tanen, där både grufsamhälle och kopparhytta finnas, är den egentliga
platsen liksom den dit ledande vägen ej noga anmärkt. Ej heller finnas
de stora gruffalten Tuolluvara och Kuokula. Höjdsiffran för berget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
