Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
socken. Så t. ex. skrifves inom Aijepluogs s:n både Gardevare och
Kar devare samt strax N. om sockengränsen likaså i
samma s:n Gåbrek och Kåbrek, kanske äfven Vidare finna
vi af samma anledning både Gaisatjåkko och Kaisatjåkko, Gir
jas-tjåkko och Kirjas (-jokk) o. s. v. Rörande Lulelappskan har W.
med obeveklig stränghet hållit på de hårda ljuden k, p, t, där man
hittills ofta nog tyckt sig höra och därför pä kartorna användt de
lenare. Strax S. om Arjepluogsgränsen låter han oss åtminstone i
ett fall se en underbart hastig växling. Så länge vi vandra på
det gamla hederliga Barturtetuoddar fa vi behålla t — däremot
har det andra r’et af okänd anledning2 strukits (.) —, men
nedstiga vi bara till sjön vid fjällfoten, nödgas vi genast ändra
uttalet och säga Part-aure! Äfven åtskilliga andra växlingar i
skrifsättet synas skäligen klent motiverade, ja obegripliga, såsom
Niallåive på ena sidan om Torneträsk och Njallåive på den andra,
längre ned Njallåive och Niakak midt emot hvarandra, ,
Nialle och Njargalist jåkko, Njerevåive o. s. v. Wiklund håller
strängt på tj såsom beteckning för det lappska sch- eller
tsck-ljudet, n. b. i slutet af ett ord (ej t. ex. i tjåkko); sålunda
Skaitatj, Kaisekätj o. s. v. Detta har dock sina olägenheter* Dels
frestas nog mången att uttala dessa bokstäfver särskildt, ungefar
som i tjåkko, dels verkar beteckningen vilseledande sålunda, att
man ej rätt vet, om ett helt namn föreligger eller endast en
förkortning af slutet -tjåkko i ett fjällnamn eller -jokk eller-jaur i
bäck-eller sjönamn. Jämför t. ex. bergen , Suppatj och ,
men Reitatj. och Pannatj., eller sjöarna Petsatj och Patatjy men
Kuok-setj. och bäcken Suobbatj. Hvilka af dessa namn äro förkortade,
om, såsom lätt inträffar på en karta, punkten är mindre tydlig?
Grufberget Vallatsch har ock i följd af denna beteckning för
tsch-ljudet gått in i engelsk litteratur3 såsom »
Skriften bör åtminstone ej så att säga inbjuda till felläsning.
Äfven den mycket svenska gästgifvaregården Koskats i Jokkmokks
s:n, hvars namn väl numera mest uttalas antingen så eller ock som
Koskas, liksom järnvägsstationen S. om Gellivara , hafva re-
formerats till Koskatj och Ripatj, hvilket synes vara skäligen
onödigt. Namnet Arjepluog har af ålder skrifvits än med, än utan
‘ Jfr. Sv. Turistf:s årsskr. 1895.
2 Jraf. not sid. 400. Likaså rörande namnen på Nia . . . samt Koskatj, Ripatj,
Muorjek, Ghaskeluokt, Karunki och -linkka.
5 och därifrån — tillbaka till svenska tidningar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
