Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mr Stead, som själf är en af de mera framstående Japankännarna,
säger i sitt företal, att han, i känsla af att ingalunda vara kompetent att
skrifva ett arbete om Japan, kom på den tanken att uppmana japanerna
själfva att skildra sitt land.
Arbetet, hvilket af Stead betecknas som blott ett försök, som längre
fram skall utvidgas och förbättras, är naturligtvis i första hand en
historisk framställning af Japans utveckling särskildt under den sista
trettioårsperioden, och man får denna utveckling framställd i enlighet med tankarna
och åsikterna hos de män, som själfva deltagit i och ledt utvecklingen.
Någon objektiv skildring af reformverket får man ju ej på detta sätt, och
man får ej heller begära af ledarna själfva, att de skola kritisera sitt
eget verk.
För den, som vill lära känna den japanska staten, det japanska
samhället sådant det nu är och de vägar och medel, på och genom hvilka
det kommit till sin nuvarande ståndpunkt, är det genom Steads försorg
utgifna arbetet af ovärderlig nytta. Men äfven för bedömandet och
förståendet af det japanska folkets karaktär och åskådningssätt är arbetet
en god vägledning, och i detta afseende må särskildt framhållas
afhandlingen om Bushido i fjortonde kapitlet.
»Japan skildradt af japaner» är med full säkerhet ett enastående och
högst märkeligt arbete, som gör sin upphofsman Mr Stead all heder.
Det är, som han själf säger, sannerligen icke någon småsak att
åstadkomma en historia öfver ett lands utveckling skrifven af de män, som nu
leda dess öden. Och äfven om vissa svagheter hos arbetet betingas just
af de skrifvandes ställning, så intar »Japan skildradt af japaner» obestridligt
den främsta platsen bland vår modärna Japanlitteratur.
Bland de här afhandlade arbetena intar Mila Hallmans lilla häfte en
särställning, därigenom att dess innehåll icke är en återupprepning af alla
de andras innehåll. »Svensken i soluppgångens land», den hederlige,
blygsamme Carl Peter Thunberg, bjuder oss verkligen en del nytt och mycket
som är originellt. Det är Japan i midten af 1770-talet han visar oss,
och han visar oss det på ett annat sätt än alla de andra böckernas
kronologiska regenttabeller kunna. Det från den öfriga världen så strängt
afstängda land han visar oss är visserligen icke våra dagars Japan, men
hur stora olikheterna i mångt och mycket än äro, skall den, som gjort
bekantskap med de nuvarande japanerna på annat sätt än genom böcker,
känna igen dem i skildringen af deras förfäder. Man gör ovillkorligen
den reflexionen, att det är förvånande h vad dessa Thunbergs » banjoser »
och tolkar äro lika våra dagars japaner.
Att Thunbergs omdömen ofta nog bli ytliga och att han ej alltid
förstår hvad han ser, är ju lätt förklarligt, då han färdades genom landet
som en bevakad fånge. Många af våra dagars globetrotters förstå ej
heller någonting, oaktadt de färdas fritt hur och hvar de vilja. Och
Thunberg har åtminstone alltid god vilja att förstå hvad han ser, han är
alltid försiktig och mild i sina omdömen, äfven då det gäller de glada
kvinnorna. Han är tydligen en vis och kunnig man, så vis och så
kunnig, att han förstår, att han ingenting vet. Så långt komma hrr moderna
globetrotters aldrig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
