Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arkeologiska vetande. Sak samma är förhållandet med Västmanland,
Dalsland och Värmland, för att ej tala om Lappland och andra
betydande delar af Norrland. Offerplatser och lappgrafvar borde dock ge
ett värdefullt utbyte. En undersökning här skulle kanske ge svar på
frågan, huru länge lapparnas stenålder varade, eller öfver hufvud taget
när de invandrade i Sverige.
Om massor af Sveriges fasta fornläraningar veta vi alls icke, att de
existera. Ty vill man blott söka, finner man ständigt nya, okända. Här
kan den intresserade allmänheten gripa in, den enskilde kan uppteckna
hvad han ser och meddela vederbörande, nämligen Vitterhetsakademien
i Stockholm eller föreningen Urd i Uppsala. I slutet af boken finnas
anvisningar för beskrifning, kartläggning och afbildning af fornlämningama
jämte ett kapitel om lagstiftningen till fornminnenas skydd.
Omkring 70 delvis förut ej offentliggjorda illustrationer förhöja
ytterligare bokens värde.
T. J. Arne.
Frithiof Wolfkram, Lärobok i handelsgeografi. Med 88 illustrationer och
23 kartor. — Albert Bonniers förlag. Stockholm 1904. 344 sidd.
I somras utkom ett arbete, som af ofvanstående titel att döma
skulle på svenska gifva oss en länge saknad sammanfattning af den ej
obetydliga litteratur, som under de senare åren i utlandet sett dagen,
åsyftande att bringa handeln och dess utvecklingsbanor under geografiska
synpunkter, vidga blicken för dess idkare och sålunda lämna ett
intressant bidrag till läran om de mänskliga behofvens och den mänskliga
intelligensens tillpassning för de i naturen gifna möjligheterna. Sällan blir
man dock mera bedragen af en boktitel än af denna.
Arbetet börjar med något som kallas »Satser ur den allmänna
geografien», under hvilken rubrik jordens form, storlek och rörelse omtalas.
Man får där veta, att jorden rör sig kring sin egen axel på 24 timmar,
hvilket ock kallas ett dygn, att jorden har två poler, af hvilka den ena
kallas nordpol och den andra sydpol, öfverhufvud endast visdom, som
faller inom ramen för folkskolans kurser och i dess läroböcker meddelas
på ett korrekt och lättfattligt sätt. Att hr Wolfframs framställning ej är
förtjänt af enahanda vitsord, må belysas med följande passus, utgörande
8 af de 28 rader, på hvilka den unge affärsmannen får till lifs sitt vetande
om »Årstider och klimatbälten».
»De olika årstiderna bero på jordaxelns lutning mot ekliptikan.
Årstiderna i de länder, som ligga inom de tempererade zonerna, äro
alltid fyra: vår, sommar, höst och vinter. I de kalla zonerna försvinna
småningom vår och höst, ju mera man närmar sig polerna, 1 det att
sommaren här sammanfaller med den ständiga dagen och vintern med
den ständiga natten. I den heta zonen äro årstiderna fördubblade, man
har här således 2 somrar och 2 vintrar, 2 vårar och 2 höstar.» —
Stackars de affärsmän, som på sådana uppgifter skola grunda sin
uppfattning af klimatet inom de länder, från hvilka härstammar kanske
huf-vuddelen af de varor, hvilkas omsättning de förmedla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
